Fler, snabbare och mer punktliga transporter av både passagerare och gods på järnväg vill regeringen åstadkomma med den infrastruktursatsning för jobb och tillväxt som kommer att ingå i höstens budgetproposition.

Högst prioriterade projekt är byggandet av Ostlänken, som skall möjliggöra trafik med snabbtåg mellan Stockholm och Linköping, och dubbelspår på delar av sträckan Göteborg – Borås. En kraftig satsning på drift, underhåll och upprustning av det befintliga järnvägsnätet aviseras samtidigt. Beskedet om de förestående järnvägssatsningarna har mötts med glädje i berörda regioner. Men de aktuella spåren och snabbtågen borde vara bara en del i en övergripande och landsomfattande förnyelse av järnvägsnätet. Där måste också bygget av Norrbotniabanan ingå.

Länge eftersatt underhåll med krånglande teknik, utsliten utrustning, otillräcklig kapacitet, försenade tåg och stopp i trafiken som följd gör stora, långsiktiga investeringsprogram nödvändiga. Att en omfattande satsning nu verkligen kan bli av har att göra både med de rådande problemen i tågtrafiken och trycket på regeringen från allmänheten och oppositionen i riksdagen.

För miljön skonsamma och hållbara lösningar måste till för persontrafiken och de tunga transporterna. Järnvägen sågs en tid som ett ålderdomligt, långsamt och olönsamt transportmedel. Flyget sattes främst i alla sammanhang.

Men förutsättningarna har förändrats drastiskt de senaste tio åren. Många flygbolag har problem med lönsamheten, medan tågtrafiken åter är på uppgång. Potentialen ökar med nya snabbtåg och med en upprustning av järnvägsnätet som medger högre kapacitet i godstrafiken.

Två saker har avgörande betydelse för det genombrott som är på gång; för det första att alliansregeringen verkligen bestämt sig för att satsa på järnvägarna och för det andra att det statsfinansiella läget medger en sådan satsning.

Regeringen hänvisar till den kapacitetsutredning trafikverket gjort. Där förordas de byggen som regeringen fastnat för. Trafikverket har hand om den långsiktiga planeringen av transportsystemet och ansvarar för byggande, drift och underhåll av vägar och järnvägar. På trafikverket har folk givetvis på känn vilka byggprojekt som kan vara enklast att mangla igenom det politiska beslutsmaskineriet. Förslag om satsningar på storstadsregionerna väger särskilt tungt. Regeringen kan ta till angelägna argument rörande sysselsättning och tillväxt.

Byggstart för Ostlänken beräknas till år 2017 och för spåret mellan Göteborg och Borås till år 2020. Färdiga blir banorna om 12 till 16 år. Tiden för förverkligandet är lång. Då skall alltså beaktas att detta är prioriterade satsningar. Det säger något om det trögföre Norrbotniabanan riskerar hamna i. I den nationella planen för perioden 2010-21 finns Norrbotniabanan inte med. Det är en oerhörd brist.

Förhandlingar om ytterligare satsningar pågår. Regeringen förbereder en infrastrukturproposition. Där är det läge för ett positivt ställningstagande rörande Norrbotniabanan.