Ökad sysselsättning bland äldre och utrikes födda är den förändring som sticker ut i Statistiska centralbyråns, SCB, arbetskraftsundersökning för årets andra kvartal. Ökningen av antalet sysselsatta bland utrikes födda är en positiv trend som hållit i sig en tid.

De utrikes födda, särskilt de med bakgrund i länder utanför Europa, är den svagaste gruppen på arbetsmarknaden. Arbetslösheten är alltjämt mer än dubbelt högre bland utrikes födda än bland inrikes födda och sysselsättningsgraden nästan tio procentenheter lägre.

En viss förbättring har kommit i gång. Om den beror på tillfälliga konjunkturella omständigheter eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder och om den är av bestående natur visar sig först med tiden.

Arbetslösheten ökar vanligen under andra kvartalet då många ungdomar söker jobb efter skolor och utbildningar. Sedan årsskiftet har emellertid arbetslösheten varit på samma nivå. I SCB:s statistik som omfattar befolkningen i åldern 15-74 år ligger arbetslösheten på drygt 8 procent. Det följer mönstret från de senaste årtiondena att arbetslösheten stannar på allt högre nivå efter varje djupare lågkonjunktur eller ekonomisk kris.

Mycket allvarligt är för övrigt att långtidsarbetslösheten också är kvar på höga tal. Var fjärde arbetslös har en sammanhängande arbetslöshetstid på mer än 27 veckor. Mer än hälften av de långtidsarbetslösa har varit utan arbete i mer än ett år. Något sätt att rå även på detta problem måste finnas.

Regeringen ämnar i samband med höstens budgetproposition föreslå fler vägar till arbete för unga. Särskilda insatser behövs också mot långtidsarbetslösheten.

Den ökade arbetslöshet som finanskrisen ledde till drabbade till stor del äldre arbetstagare inom delar av industrin. För många av dem var det svårt att ta sig tillbaka in på arbetsmarknaden. Det var ett ovant fenomen, eftersom ungdomarna vanligen är de som tar värsta stöten i arbetslöshetskriserna. De unga har dock rätt god omställnings- och anpassningsförmåga och prövar snart nya vägar och möjligheter.

När konjunkturen vände och industrin återhämtade sig behövdes åter arbetskraft med erfarenhet och kunnande. Det syns i sysselsättningsstatistiken även för detta år.

Höga trösklar och många hinder finns fortfarande för de unga i övergången från studier till arbetslivet. Kan detta steg förenklas skulle det få mycket stor betydelse. Gedigna kunskaper och färdigheter behövs för att konkurrera om jobben på en allt tuffare arbetsmarknad.

Särskilt viktigt är därtill att hejda den utslagning som drabbar de ungdomar som går ut skolan utan betyg och yrkeskunnande och utan möjligheter till vidare studier. I den gruppen finns många utrikes födda. De kom inte till landet för att duka under i utslagning och fattigdom. Med stöd och vägledning kommer de att förvalta sin chans i livet väl.