I Sven Nordqvists tionde bok om Pettson och Findus flyttar katten hemifrån. Med Findus flyttar ut, ursprungligen en teaterpjäs, får läsaren återvända till vid det här laget ytterst välbekanta miljöer. Den här gången blir gubben galen på kattens hoppande i sängen tidigt på morgnarna, vilket leder till att katten flyttar till utedasset.

För oss som följt gubben Pettson, hans busiga katt – på två ben i gröna hängslebyxor – de sura grannarna och de lustiga små djuren, sedan mitten av 80-talet är det ett kärt återseende. Den senaste boken, När Findus var liten och försvann, kom 2001.

Att den excentriske gubben Pettson blivit så populär bland både vuxna och barn beror naturligtvis bland annat på de underfundiga berättelserna och de oändligt detaljerade teckningarna. Men det excentriska är i sig ett uppskattat inslag i barnlitteraturen. Där får gubbar gärna bjuda rävar på chokladpudding vid köksbordet, eller spela Till havs på vevgrammofon i kohagen.

Vi älskar Pettson, och avskyr Prussiluskan i barnlitteraturen. I verkligheten skulle vi ifrågasätta det lämpliga i att bjuda katten Findus på pannkakstårta. Kan det verkligen vara nyttigt för en liten katt?

Hos Tove Janssons muminfamilj tar man dagen som den kommer. När förfadern i Trollvinter flyttar in i kakelugnen och staplar en massa bråte framför, textar mamman en skylt framför skräpet: Får inte röras. När mjölken surnat på väg från affären i Hur gick det sen? säger muminmamman med kraft ”vi dricker hädanefter saft”.

Mer praktiskt lagda vuxna borde genast invända: tänk på blodsockret, och kariesangreppen! I verkligheten kan vi inte rycka på axlarna åt tomma syltförråd, eller se översvämningar som äventyr. Men det finns en viktig läxa för vuxna i barnlitteraturen. Det är helt okej att inte vara perfekt. Livet blir rentav roligare om man inte hela tiden lägger människor och saker tillrätta.

I inledningen till sina samlade texter, Fragment och argument, skriver debattören Johan Norberg att han tillhör den extrema mitten: ”det är vi som menar att både högern och vänstern lider av ett överutvecklat ordningssinne som [] alltid vill styra upp och fixa till oss i enlighet med sina fördomar, sin välvilja eller sina mallar”.

När nymoderata riksdagsledamoten Henrik Ripa vill införa rut-avdrag för motion och hans folkpartistiska riksdagskollega Roger Haddad vill förbjuda rökning vid busshållplatser är det svårt att inte hålla med Norberg. I Dagens Nyheter var Erik Helmersson häromåret (DN 15/5 2011) inne på samma tema. Det viktigaste för en fastighetsskötare är numera inte att hon är mångsidig eller praktiskt lagd, utan utåtriktad och social. Framgång på arbetsplatsen handlar inte om vad du kan, utan hur skickligt du minglar i fikarummet.

Rätta in dig i ledet. Bete dig som folk.

Det är allt tur för gubben Pettson att han är en internationell bästsäljare. Trots uppfinningsrikedomen är det ytterst tveksamt om någon skulle anställa honom.

Ida Thulin
chef Liberala nyhetsbyrån