Rättens slutsats är att Anders Behring Breivik inte var psykotisk när han tog 77 liv den 22 juli 2011, vare sig i medicinsk eller rättslig mening.

När det gäller frågan om otillräknelighet citerar domare Arntzen en vägledande dom från högsta domstolen 1979, som säger att om det råder tvivel ska den åtalade anses vara otillräknelig.

Men hur mycket tvivel krävs för att domstolen ska kunna döma till otillräknelighet? Räcker det med lite eller måste det var mycket?

Arntzen resonerar på detta tema och citerar bland annat tidigare domar samt utskottsarbeten och debatter i folketinget. Hon och de andra domarna landar på att beviskravet för otillräknelighet var för lågt i domen från 1979. I stället hänvisar hon till en dom från 2003 som stöd för dagens dom som innebär att Breivik var tillräknelig.

Under rättegången lades två motstridiga rapporter fram från sakkunniga psykiatriker. Domare Arntzen slår fast att det är upp till rätten att göra en egen värdering när de sakkunniga är oeniga.

Den första rapporten kom fram till att Breivik var paranoid schizofren, den senare rapporten att han inte var psykotisk utan tillräknelig. Av den senare rapporten framgår att Breivik lider av storhetsvansinne och narcissistisk personlighetsstörning, vilket dock inte räcker för att inte döma honom till fängelse.