Etiopien utlyser nationalsorg efter Meles Zenawis död. Dödsfallet skapar oro för ökad maktkamp – men kan enligt bedömare även innebära en demokratisk möjlighet för Etiopien.

Ett plan med Meles kvarlevor landade tidigt på onsdagsmorgonen i huvudstaden Addis Abeba. En militärorkester spelade när kistan, draperad i den etiopiska flaggan, togs ut ur planet. Tusentals sörjande samlades i Addis Abeba längs kortegevägen till premiärministerns residens.

Risk för maktkamp

Bland de som sörjde fanns Hailemariam Desalegn som de facto styrt landet under Meles sjukdomsperiod. På onsdagen kom besked från den etiopiska regeringen att Hailemariam kommer att fortsätta styra landet ända fram till nästa val 2015. Enligt etiopienkännaren Kjetil Tronvoll kan det betyda att risken för en maktkamp inom regimen ökar.

Ganska snart kommer det styrande partiet EPRDF att hålla partikongress. Hailemariam är bördig från de södra delarna av landet och tillhör en annan etnisk grupp än Meles och makteliten. Enligt partiets stadgar kan han därför inte bli vald som partiledare.

— Vi kommer därför antagligen att se två maktcentra i landet: partiet och regeringen, och det öppnar för en fragmentering av makten, säger Tronvoll.

Demokratisk möjlighet

Den svenske ambassadören Jens Odlander har avbrutit sin semester och återvänt till Etiopien för att följa utvecklingen.

Meles Zenawis försvinnande skapar osäkerhet om de fängslade journalisterna Martin Schibbyes och Johan Perssons chanser att få nåd. Enligt uppgift till TT var en frigivning nära men nu väntas ärendet dra ut på tiden.

Men för Etiopien kan Meles död på sikt vara en möjlighet till en mer demokratisk utveckling.

— Meles Zenawi var så dominant och kontrollerade de flesta politiska områden. Det gör knappast Hailemariam och ingen annan av ministrarna heller. Enväldets tid är över och i framtiden kommer vi antagligen att få se ett mer kollektivt ledarskap, säger Kjetil Tronvoll.