Socialdemokraterna vill att regeringen tillsätter en oberoende kommission som granskar hanteringen av fallet Thomas Quick.

Enligt Morgan Johansson (S), ordförande i riksdagens justitieutskott, bör en kommission utreda om enskilda befattningshavare brustit i samband med polisutredningarna, om det finns något systemfel och om något i så fall bör ändras i rättsväsendet.

— När man ser på detta är det så pass allvarliga saker som kommer fram att man måste titta på detta igen. Det här handlar ytterst om förtroendet för rättsväsendet. Om det nu är så att Quick har dömts för ett antal mord som det sedan visar sig att han inte har begått, då har vi ett antal gärningsmän som har gått fria.

Även V är för en kommission, ett krav som också förs fram av anhöriga till två av Quicks tidigare påstådda offer.

Christer van der Kwast, tidigare åklagare i Quickmålen, har beskrivit resningsansökningarna som ”tunna som vatten” och vill att en kommission även granskar resningsdelen.

Justitieminister Beatrice Ask (M) vill ha någon form av belysning av hur rättsväsendet har hanterat fallet Thomas Quick.

— Exakt i vilken form låter jag vara osagt. Först vill jag avvakta de återstående resningsansökningarna, säger hon till TT.

Frågan om det blir en kommission får alltså inget svar nu.

Förre justitiekanslern Göran Lambertz, numera justitieråd i Högsta domstolen, granskade och godkände under sin tid som JK 2006 de fällande domarna mot Quick. Därefter har Quick tagit tillbaka sina erkännanden, friats i tre fall och sökt eller beviljats resning om resterande fem mord.

På Dagens Nyheters debattsida skriver Lambertz, efter en ny genomgång av materialet, om fem punkter med ”övertygande bevis” mot Quick för två mord som denne friats för.

Lambertz hoppas samtidigt att en kommission klarar ut vad som ”gick snett, när och varför”.

Quicks advokat Thomas Olsson avfärdar helt Lambertz argument.

— Samtliga de fem punkter som Lambertz pekar på, där det skulle finnas någon övertygande bevisning, har tagits upp, analyserats och prövats i resningsärendena.

Även kriminologiprofessor Leif GW Persson är skeptisk.

— Lambertz har gjort bort sig i fallet Quick och försöker nu bäst han kan rädda sig själv genom att öppna dörren för en sanningskommission, säger Persson till svt.se.

— En sanningskommission kan bara hytta med näven, jag vill se ansvariga i fängelse. Det biter bättre om en åklagare granskar det här och att en förundersökning inleds. Åklagare och poliser begick mened när de utredde fallet Quick och överförde information till honom.

Bakgrund:

Thomas Quick, numera Sture Bergwall, fälldes för åtta mord. Efter beviljad resning har åtalet lagts ner i tre fall. Därmed är Quick friad för morden på Johan Asplund, som försvann i Sundsvall 1980 men vars kropp inte hittats samt israelen Yenon Levi som hittades död i Rörshyttan 1988 och nioåriga Therese Johannesen som försvann i Drammen samma år. Hennes kropp har inte hittats.

Quick har även beviljats resning för mord på de norska kvinnorna Trine Jensen, hittad död 1981 utanför Oslo, och Gry Storvik som hittades död i Oslo 1985.

Resningsansökningar har lämnats in i ytterligare tre mordfall, på de holländska makarna Stegehuis som hittades knivmördade i Appojaure utanför Gällivare 1984 och på Charles Zelmanovits som försvann i Piteå 1976 och vars kvarlevor hittades 1993.

Resningsprocesserna startade sedan Quick tagit tillbaka tidigare erkännanden.