Församlingar i inlandet kan gå samman

Publicerad 15 augusti 2012 kl 17.25 , Uppdaterad 15 augusti 2012 kl 18.07

Stora delar av inlandet kan få en gemensam kyrkoherde.

En utredning genomförd av Svenska kyrkan föreslår Lycksele, Åsele-Fredrika, Stensele och Vilhelmina församlingar bildar ett gemensamt pastorat, Södra Lapplands pastorat, med en gemensam kyrkoherde från och med 2014.

Vid träffar med personal i de fyra församlingarna har det framkommit farhågor om personalminskningar, att det lokala inflytandet minskar och att man förlorar den egna kyrkoherden, men Svenska kyrkans utredning visar på en rad positiva effekter som mindre sårbarhet vid sjukdomar och stärkt ekonomi.

Lycksele huvudort

Pastoratets kansli placeras i Lycksele och leds av kyrkoherden, men varje församling får behålla minst en präst, kyrka, församlingshem och expedition.

- Det handlar inte om att avskaffa någon församling, utan att genom samverkan långsiktigt stärka bärkraften för församlingarna och ge ökade möjligheter för god verksamhet, säger Kenneth Wuopio, en av utredarna.

Andra läste även:

Läs våra kommentarsregler innan du skriver ett nytt inlägg

http://profiles.google.com/rdo.lundh David Lundh

Det är skrämmande med denna stordrift av kyrkan. En kyrkoherde är inte bara ”chef” utan framföralllt herde för sin församling, därför är det så fel att klumpa ihop så geografiskt stora församlingar.
Inte många rätt där…

Kyrkoherden är högste chef i en enskild församling och skulle kunna liknas med en VD på ett företag. Det är inte en präst. Det är alla anställda i kyrkan som du kallar det ”hanterar” och bär församlingen. Sen är det ofta så att prästerna har just personalansvar, i alla fall i de större församlingarna för att avlasta kyrkoherden i hens chefsskap..
Kyrkbänken

Utträderna ur Sv. kyrkan kommer nog att vända på sikt, när man upptäcker vad man missar genom utträdet.
Dessutom tappar man rösträtten i kyrkvalet.
Med en ny organisation kanske man sparar in på en del ”mellanled” och möteskostnader för församlingarnas ”fullmäktige”?
Är inte så insatt i hur det egentligen styrs-rent politiskt-och vilka kostnader det innebär, men det kanske vi kan få ett svar på så småningom av någon insatt?

Nån måste ju ha det centrala styret och visst kan man tycka att det kan ligga i en mindre kommun, men vem har tillgång till en kyrkoherde med tanke på generationsväxlingarna vi står inför?
Kyrkoherden har ju ”bara” ett övergripande ansvar främst över personal och ekonomi, medan prästerna är den närmaste kontakten med folket i bänken/kyrkan.

Med en förändring kanske man orkar bära upp kostnaderna för byggnaderna också, så vi slipper se dessa välsingnade byggnader som pubar eller annat som drar folket i förfall?

Tant Grå

Vad är det jag som inte tror på den kristna läran missar genom utträdet ur Svenska Kyrkan?

För mig representerar ursprunget till den kristna tron hot och förtryck (av framförallt kvinnor) för att behålla makten inom en grupp ”gubbar” baserade på förvanskade och ofta motsägelsefulla berättelser. Jag skänker heller en summa, motsvarande kyrkoskatten, till välgörande ändamål så som kvinnojourer, barncancerfonden eller WWF.

Kyrkbänken

Tack och lov står det oss fritt att tro, även kvinnorna. Valfritt vart du väljer att lägga dina slantar och med din inställning så tror jag inte du missar speciellt mycket.