För att göra Umeå mer attraktivt ger kommunen tillstånd för konserter och festivaler. Verksamheterna ska ske med hänsyn till övriga som går och vistas på kommunens mark samt till den befintliga handeln. Men här finns ingen som helst ”hänsyn”. Genom tillståndsgivningen uppvisar kommunen en häpnadsväckande nonchalans. Är det liknande högvolymevent vi har att förvänta oss under Kulturhuvudstadsåret?
Det skriver umebon Thomas Ryberg.

I psykoterapeuten Arno Gruens bok ”Självbedrägeri” från 1986 läser jag följande: Vårt beroende av den ensidiga stimulansen ökar för varje dag. Många människor kan över huvud taget inte röra sig utan att ha transistorradion med sig. Antingen är det sina egna känslor de inte kan uthärda, eller också är det tomhet som uppstår då det blir tyst ett ögonblick och inga yttre stimuli hjälper till att bevara den konstlade livskänslan.

Från detta citat till dagens Umeå kan steget tyckas sökt och långt, men jag gör ett försök att knyta ihop trådarna och ställa frågor till kommunens ansvariga.

För att göra Umeå kommun mer attraktiv, göra handeln livligare samt utelivet mer varierat upplåter kommunen mark och ger tillstånd för torghandel, konserter, festivaler och arrangemang av olika slag. Verksamheterna ska ske med hänsyn till övriga som går och vistas på kommunens mark samt med hänsyn till den befintliga handeln.

I detta sammanhang finner jag det ytterst betänkligt att kommunen beviljar tillstånd för Swedish Beach Tour att varje sommar bedriva verksamhet på Rådhustorget.

Själva beach-vollandet i sig innebär måhända mindre störningar – däremot hela cirkusen omkring. Ljudnivåerna när spelare och matcher presenteras av hysteriskt skrikande programledare och ackompanjeras av dundrande ”musik”-snuttar torde vida överstiga vad som kan anses hälsosamt.

Här finns ingen som helst ”hänsyn” – allra minst till boende och till den befintliga handeln, till exempel torghandeln. Efter samtal med torghandlare och människor som rör sig på Rådhustorget de dagar Beach Touren äger rum tycker jag att kommunen – genom tillståndsgivningen – struntar i invånarnas och handlarnas väl och ve. Man uppvisar en häpnadsväckande nonchalans. Visst, jag kan undvika att över huvud taget vistas i centrum de dagar Swedish Beach Tour tar torget i anspråk. Men jag betalar skatt (medverkar således till kommunens sponsring) och har rätt att vistas på kommunens mark utan olägenheter. Kommunens regler och restriktioner skall minimera olägenheter för andra och förhindra skador.

Vad innefattar tillstånden kommunen beviljat? Vilka ljudnivåer är acceptabla? Hur och när sker mätningar? Vilka olägenheter beaktas?

Gäller reglerna och restriktionerna enbart i stadshusets korridorer? Hur skulle det gå att arbeta i Stadshuset om Swedish Beach Tour ägde rum på Stadshusets parkering? (Detta kan för övrigt bli nästa års alternativ eftersom ett påbud gått ut från Stadshuset att vi skall ställa bilarna hemma och cykla i stället – det blir således gott om plats. På så sätt vidgas cityområdet)

Jag har ingenting emot beachvolley. Vill man hoppa runt och leka med bollar i sand är det helt okej. Men varför skall vi behöva stå ut med denna fruktansvärda ljudterror mitt i stan? Varför behövs denna hysteri omkring arrangemanget? Har det blivit så som Arno Gruen säger om beroende av ”yttre stimuli”? Nu är det inte längre transistorradion som gäller. Det krävs kraftigare stimuli.

Men, visst skramlar tomma tunnor mest? Skall vi medborgare inbillas att hög ljudvolym, skrik och skrän är detsamma som ett ”levande city”?

Jag befarar att den ensidiga stimulans som skräniga, gapiga och dunkande evenemang innebär, endast ger en tom och konstlad livskänsla. Dessa events främjar knappast handel eller gör utelivet mer varierat – snarare mer enfaldigt. Det enda som befrämjas är tinnitus, illamående och trötthet.

Är det liknande högvolymevent vi har att förvänta oss under Kulturhuvudstadsåret, tycker jag det är skandal – och bevis på den torftighet som blir mer och mer påtaglig när det gäller kultur och underhållning.

Folket skall underhållas till döds – så håller vi truten och kritiserar inte. Ju högre volym desto häftigare! Swedish Beach Tour tillfredsställer ett ytterst ringa fåtal, men tillåts breda ut sig på andras bekostnad och trivsel.

Thomas Ryberg