Nick Lowe har blivit en riktig Sverige-vän. Nu kommer den artige veteranen till Stockholm och den nya Gainesvillefestivalen 17 augusti för sin sjätte spelning i Sverige i år.

Aningen sent kommer telefonsamtalet från Nick Lowe. Han ber om ursäkt och förklarar att han var tvungen att hjälpa en granne till sjukhuset. Hon skar sig på en sardinburk och när han kom in i hennes kök såg det ut som det varit platsen för ett blodigt mord.

Han är en berättare av rang, Nick Lowe. En gång i tiden var han en del av Rockpile tillsammans med Dave Edmunds, Billy Bremner och Terry Williams. Sedan slutet av 1970-talet har han en solokarriär som förde honom till Sverige för fem spelningar i vintras.

Älskad i Sverige

Nu är det dags igen, på den nya festivalen Gainesville i Stockholm.

— Populariteten i Sverige handlar nog mycket om Rockpile. Vi spelade ofta i Sverige och publiken älskade verkligen våra låtar. Så var det inte i alla länder precis. Efter Rockpile har det där fortsatt på något sätt. Men längs vägen har det kommit till många nya lyssnare, säger Nick Lowe.

Berättar historier

Han konstaterar att musiken han gör nu är mer vuxen, vilket ju är logiskt eftersom han har hunnit bli 63 år gammal.

— Det fanns en tid då jag var popstjärna. Tidningarna skrev om mig hela tiden. Men jag har ingen längtan efter att göra hitlåtar och på så sätt jaga framgång, säger Nick Lowe vars röst har fått mer djup med åren och som därför gör det lättare att verkligen berätta historier med sina sånger.

Sedan 2001 har Nick Lowe gjort tre skivor plus en liveskiva och pubrocken från Rockpile har blivit känslig soul med stora doser country. Eftersom musikbranschen ser ut som den gör skyndar han långsamt.

Glad skiva

Men han har en tanke om hur han vill att nästa skiva ska låta.

— Väldigt mycket av den musik som görs nu är dyster och introvert, särskilt unga människors musik. Visst, jag älskar att sjunga the Blues, om livets sorgliga bitar, men nu vill jag göra en glad, upptempo-skiva som folk kan lyssna på mer än en gång. Det är faktiskt svårt att göra glada sånger, men jag har några idéer som jag tror kan bli riktigt bra låtar, säger Nick Lowe vars låtskrivande går lätt i dag. Bara han kommer på vilken riktning han ska ta, det är den processen som tar tid.

Blandar friskt

Under tiden fortsätter den gråhårige gentlemannen med sitt turnerande och med sitt blandande av gammalt och nytt, känt och okänt. Han gör det med stor tacksamhet. Någon storstjärna är han inte, men han har en trogen publik och kan leva gott på sin musik.

— Jag tävlar inte längre med någon, jag kommer inte att göra en storstilad comeback där jag samarbetar med Timbaland eller någon annan producentguru. Jag är väldigt glad över att min publik förändras hela tiden, som att fler och fler kvinnor kommer till mina konserter. Jag kan bara göra det här på mitt sätt, menar Nick Lowe som gläds åt att yngre människor är mycket mindre musiksnobbiga i dag än när han själv var ung.

På scen är Nick Lowe lugnet självt, han vet vad han kan, han litar på sina låtar och han vet att den musik han gör inte är för alla.

— Mitt liv är perfekt. Många av mina vänner är väldigt framgångsrika och jag är inte det minsta avundsjuk på dem. De tvingas leva i en slags bubbla med ja-sägare omkring sig. Så vill jag inte ha det, säger Nick Lowe.