Tidskriften Häften återuppstår med ett fullmatat nummer om posttänkandet i vår tid, där trådarna nystar sig ner mot Nietzsche.

Tidskriften Häften för Kritiska Studier är en oberoende socialistisk tidskrift med ett betydande inflytande på den intellektuella debatten under 1970- och 1980-talen. Den utkom för första gången 1968 och har de senaste tio åren haft en oregelbunden utgivning och många trodde nog att den dött sotdöden, senaste numret utgavs 2010. Redaktören Göran Fredriksson (sedan 1968) har tillsammans med de övriga i redaktionsrådet de senaste åren arbetat helt ideellt, vilket försvårat regelbunden utgivning. Men strax innan sommaren kom ett fullmatat nummer som ägnas ”posttänkandet i vår tid” och dess idéhistoriska och teoretisk ursprung.

Trådarna leder bakåt, till filosofen Friedrich Nietzsche. Genom en, som man skriver, intrikat omtolkning av Nietzsches filosofi har en tidigare omhuldad ”högertänkare”, Nietzsche, omskapats och blivit en självklar referenspunkt i filosofisk vänsterdiskussion. Tidskriftens artiklar hålls samman av ambitionen att skildra denna omtolkning och dess konsekvenser för vetenskap och politisk analys. Med ”posttänkare” avses bland annat de många intellektuella som explicit hänvisar, eller säger sig vara inspirerade av, Michel Foucault och Gilles Deleuze.

Typiska inslag är vidare att man som forskare betonar en subjektivistisk, idealistisk kunskapssyn och att historisk forskning och samhällsanalys bara är berättelser, retorik och dramaturgi. ”Språkliga representationer är verkligare än representerade sakförhållanden, tolkning av symboler viktigare än undersökning av empiriska realiteter.”

Granskningen av posttänkandet är i sedvanlig ”Häften-stil” vass och kritiskt formulerad. Läsningen kräver viss koncentration, det gäller kanske särskilt (den översatta) artikeln av Timothy Brennan om Michael Harts och Antonio Negris samhällsteori. Redaktören Göran Fredriksson mycket kritiska granskning av filosofen Fredrika Spindlers bok Nietzsche. Kropp, konst, kunskap är intressant läsning också för andra än Nietzscheintresserade, då han kommer in på allmängiltiga frågor rörande vetenskapligt arbete. Enligt Fredriksson, vilket han också övertygande visar, finns det hos Spindler en intellektuell taktik att vara begreppslig tvetydig ”och formulera sina teorier så oteoretiskt och vagt att de inte går att diskutera.”

Häftens senaste nummer rekommenderas och beställs enklast genom mejl (red@haften.org). Innehållet kanske inte tilltalar alla, särskilt ”posttänkare”. Personligen finner jag det uppfriskande med författare som inte stryker medhårs och värnar det seriöst syftande intellektuella och vetenskapliga meningsutbytet (alldeles oavsett kunskapens osäkerhetsgrader).

Jonny Hjelm