Det mörknar i Ryssland. Punkbandet Pussy Riot hotas nu av flera års fängelse för huliganism.

En av de främsta regimkritikerna, juristen och bloggaren Aleksej Navalnyj, åtalas för förskingring av statsmedel. Vladimir Putin har rivstartat som nygammal president.

Både valet till duman, det ryska parlamentet, i december och sedan presidentvalet i mars präglades av grovt valfusk. Detta ledde till stora demonstrationerna mot makten, de första på 20 år.

Yngre, välutbildade medelklassväljare, som också börjat märka av den ekonomiska krisen, sa ifrån: nu får det vara nog av manipulationer däruppifrån.

Inte bara i Moskva och i centrala S:t Petersburg har man demonstrerat utan också i 50-100 städer runt om i landet. Aleksej Navalnyjs slogan ”Tjuvarnas och bedragarnas parti” om maktpartiet Enade Ryssland blev snabbt etablerat: det kändes riktigt och korrekt.

Hur mycket fuskades det? Inte lätt att säga förstås men mycket. Fristående ryska granskare gav Enade Ryssland ca 30 procent i dumavalet mot officiellt 49 procent (som gav majoritet i duman). Putin fick officiellt i presidentvalet 64 procent – i verkligheten var det kanske kring 40 procent.

Sedan Putin tillträdde som president i maj har han i fyra steg visat att han vill få stopp på protesterna.

Snabbt fick han duman att godta en lag som ger höga bötesstraff (ca 60 000 kr) för den som deltar i folksamlingar utan tillstånd eller bara uppmanar till det.

I juli antog duman en trio förtryckslagar: en som ger höga böter för den som ”förtalar” en myndighetsperson,, en annan som tvingar internetleverantörer att stoppa vissa sajter – det talas om barnpornografi men den kan användas till mycket mer. Värst av allt: frivilligorganisationer (NGO) som vill ta emot bidrag från utlandet måste registrera sig som ”utländska agenter”. Det låter lika obehagligt på ryska som på svenska

Vidsynt ”förmådde” Putin duman att undanta de flesta organisationer (miljö, sport, hälsa, vetenskap) från denna plikt. Syftet blir desto tydligare: att sätta stopp för olika rättighetsgrupper som Helsingforskommittén, Memorial eller valgranskaren Golos.

FN:s människorättskommissarie Navi Pillay, OSSE:s medierepresentant Dunja Mijatovic och EU:s utrikeskommissionär Catherine Ashton har protesterat: svartlistningen av vissa sajter inbjuder till mer censur, NGO-lagen hindrar föreningsfriheten

Ryska UD har ilsket klandrat Pillay för att blanda sig i rysk lagstiftning. Risken är stor att exemplet nu sprids till diktaturerna i gamla sovjetrepubliker som Kazakstan, Azerbajdzjan och till det alltmer auktoritära Ukraina.

Motgiftet är styrkan i nätets frihet. FN:s människorättsråd antog i juli en resolution om allas rätt till yttrandefrihet på nätet. Där finns dynamiken.

I längden misslyckas spärrar på nätet: i arabvärlden, i Burma, i Ryssland, ja till och med i Kina.

OLOF KLEBERG
Tidigare chefredaktör för Västerbottens-Kuriren