Forskningen om narkotikaberoende och dess konsekvenser för hjärnan har gjort stora framsteg de senaste decennierna. Senaste tio åren har fler studier inom området publicerats än under hela föregående århundradet.

Vid avancerat opiatberoende vet vi idag att behandling med läkemedel såsom Subutex och Metadon, så kallad substitutionsbehandling, i kombination med psykoterapi och psykosociala interventioner har överlägset bästa behandlingsresultat.

Detta genom att drogsuget blockeras av den farmakologiska behandlingen, kognitiva funktionen förbättras genom psykologisk behandling och friska vanor förstärks genom de psykosociala interventionerna.

Traditionellt har inställningen i Sverige varit att se missbruk och beroende som en konsekvens av sociala missförhållanden. Det har medfört att behandlingen i huvudsak varit socialtjänstens ansvar. Forskningen visar emellertid att även medicinska faktorer spelar en betydande roll i beroendeutvecklingen.

Med utgångspunkt i denna kunskap kom ifjol regeringens utredare Gerhard Larsson med rekommendationen att ansvarsfördelningen mellan kommun och landsting bör moderniseras

Med denna kunskap har också behovet av medicinska behandlingar kommit att lyftas fram i större utsträckning än tidigare.

Ett omdebatterat område är användningen av substitutionsbehandling (Subutex, metadon) vid allvarligt opiatberoende, som har introducerats på flera orter i Sverige.

Röster har höjts dels över att ett narkotikamissbruk inte ska behandlas med ytterligare ett narkotiskt preparat och även att substitutionspreparaten läcker ut till personer som inte ingår i substitutionsprogrammen.

Vad gäller läckaget är det ett problem som inte får förringas men samtidigt pågår ett fortlöpande förbättringsarbete på klinikerna för att minska detta. Däremot anser vi att åsikten att narkotikaberoende inte ska behandlas med annan substans är en moraliskt präglad åsikt som inte bör få större utrymme än den vetenskap som råder i frågan.

Uttryckt på annat vis; bör personliga åsikter få bestämma vilken behandling personer med narkotikamissbruk ska få genomgå eller bör personerna få den behandling som forskningen visat ha bäst effekt? Vid vilka andra sjukdomstillstånd ifrågasätts rådande vetenskap i samma utsträckning? Som läkare verksamma inom beroendemedicin ser vi att uppdelningen av ansvar mellan landsting och kommun begränsat möjligheten till långsiktig rehabilitering. Kommunen kan vid avancerat beroende tillhandahålla vård och boende på behandlingshem.

Vi är övertygade om att behandlingshem som utöver sitt traditionella ansvarsområde även tillhandahåller medicinsk behandling, möjliggör bästa möjliga hälsa för dem som lider av avancerat beroende. Därmed ökar förutsättningarna att även personer med narkotikaberoende ska kunna leva ett värdigt liv.

Tobias Linder
Specialistläkare i psykiatri och medicinskt
ledningsansvarig på Solbackens
behandlingshem, Norsjö kommun.
Markus Boman
Leg. Läkare och VD LiBo Care AB