Många väntar sig att ECB-chefen Mario Draghi i dag lanserar nya omfattande krislån till banker och dessutom skakar liv i sitt program för stödköp av krisobligationer.

Förväntningar på åtgärder har skruvats upp sedan Draghi i förra veckan sagt att han ska göra allt för att rädda valutaunionen och att de ohållbara räntorna för länder som Spanien måste tryckas ner.

En sänkning av ECB:s styrränta till 0,50 procent är inte heller uteslutet, men de flesta tror att det dröjer till i höst.

En annan spektakulär åtgärd ECB kan ta till är att börja ta ut avgifter för bankinsättningar i centralbanken i stället för att betala ränta, vilket kan trycka ut mer krediter i ekonomin.

Denna åtgärd har redan införts i Danmark, med hjälp av ett tak för hur mycket banker får parkera i den danska centralbanken.

ECB kan även tänkas mjuka upp sina krav på hur mycket reserver eurozonens banker måste ha. Reglerna för hur man värderar olika statspapper som säkerhet för lån kan också justeras, vilket också borde sätta fart på kreditgivningen i ekonomin.

ECB har tidigare under krisen stödköpt obligationer från eurozonens krishärdar för 211 miljarder euro. Draghi, som tillträdde hösten 2011, har i två omgångar dessutom pumpat ut sammanlagt drygt 1 000 miljarder euro i billiga treåriga lån till eurozonens banker, för att öka bankernas manöverutrymme och riskaptit.

Inför beslutet är det många som varnar för att det blir svårt för Draghi att leva upp till förväntningarna.

— Marknaden är väldigt nervös nu. Draghis kommentarer i London förra veckan lade ribban högt. Det är stor risk för besvikelser, säger Carl Hammer, chefsstrateg på SEB.

Han tror inte det räcker med att Draghi lanserar nya stödköp av krisobligationer eller lanserar nya lån och varnar för rejäla börsfall och kraftiga räntelyft för eurozonens krisländer om Draghi inte levererar tillräckligt med åtgärder.

— Det här är mycket mer avgörande än räntesänkningen i juli. Räntevapnet är väldigt trubbigt nu. Det krävs helt andra vapen, säger Hammer.