Europeiska börser vände nedåt vid lunchtid på fredagen, medan krisstämningen på den europeiska ränte- och valutamarknaden tilltog igen, sedan effekten av ECB-chefen Mario Draghis uttalande om nya krisåtgärder i går ebbat ut.

Bland annat bidrog ett uttalande från en talesman för den tyska centralbanken, Bundesbank, som sade att man ser problem med att låta ECB hjälpa krisländer som Spanien att få ned ohållbara räntor med hjälp av stödköp av statsobligationer.

Enligt Bundesbank skulle det vara lämpligare att den typen av åtgärd utförs av eurozonens krisfond EFSF, finansierad av folkvalda regeringar.

Draghis uttalande sänkte räntan på Spaniens tioåriga statsobligation från nivåer över 7,40 procent tidigt i torsdags ner till 6,82 procent tidigt på fredagsmorgonen. Men vid lunchtid på fredagen, efter Bundesbanks besked, var räntan uppe på 6,94 procent igen.

Den spanska räntenivån kan jämföras med 1,31 procent i tioårsränta för Sverige. Räntegapet utgör den riskpremie investerare kräver då de tvivlar på Spaniens betalningsförmåga.

I Grekland skriver tidningen Kathimerini att inlåningen i grekiska banker minskade med 4,3 procent i juni. Oron för att landet ska överge euron gjorde att inlåningen landade på 150,6 miljarder euro förra månaden, en nedgång från 157,4 miljarder euro i maj.

Sedan december 2011 har inlåningen sjunkit med 14 procent.

Den franska tidningen Le Monde rapporterar att regeringar i eurozonen och ECB just nu förbereder en intervention på marknaden för att trycka ned spanska och italienska lånekostnader. Enligt tidningens källa var ECB-ledningen med på noterna på villkor att eurozonens krisfonder EFSF eller ESM också bidrar till insatserna. Planen skulle vara att låta EFSF inleda interventionen, för att lämna över ansvaret för programmet till ESM i september, när den permanenta krisfonden blivit operativ. Uppgifterna gav ett tillfällligt lyft för euron och drog ned de ohållbara låneräntorna för länder som Spanien och Italien.