Kan platsen förstärka upplevelsen av en teaterpjäs? I sommar framförs Shakespeares ”Stormen” på klipporna vid Kullaberg. Platsspecifik teater i sig är inget nytt, men nu finns även mobilapplikationer där teaterföreställningar spelas upp när användaren befinner sig på en viss plats.
Att gestalta ett skeppsbrott på en scen är något som teaterregissörer som iscensätter Shakespeares ”Stormen” får brottas med. Men om man i stället framför pjäsen på ett berg där vädret växlar är det lättare att förmedla hur de skeppsbrutna upplevde det när de drev i land och möttes av magikern och vetenskapsmannen Prosperos hämndlystnad.
Kullaberg i nordvästra Skåne med sitt dramatiska, klippiga landskap och havet som dånar in passar utmärkt till ”Stormens” karaktär anser regissören Martha Vestin.
— Berättelsen får kraft av den vilda naturen. Jag tror att det har stor betydelse för publiken hur naturen spelar med. Platsen gör att de upplever föreställningen mycket mer som en dramatisk berättelse, säger hon.
Martha Vestin har jobbat med teater knuten till en plats sedan hon grundade Krapperups sommarteater för 20 år sedan.
— Teater är ögonblickets konst. Platsspecifik teater blir så påtagligt närvarande. Publiken är där tillsammans med skådespelarna och upplever det i nuet. Och naturen spelar med som en slags levande ingrediens.
Pjäsen del av staden
Sedan 2007 har Teater Insite i Malmö arbetat enligt samma koncept. Numera spelar de även installationsteater på en fast scen på Teaterhuset Bastionen, men fortfarande är flera av deras föreställningar förlagda till platser utanför teatern.
— Publiken tar in det som sker i stadsbilden och då blir pjäsen en del av staden och livet, säger teaterns konstnärliga ledare Ragna Weisteen.
Till våren kommer de att sätta upp föreställningen ”Hemligheten” som är både interaktiv och platsspecifik. Genom bland annat en mobilapp och scener som spelas upp på olika platser i Malmö ska publiken under två dagar försöka att lösa en gåta.
Spelas upp på platsen
Även projektet ”Förskjutningar” arbetar med teaterföreställningar knutna till utvalda platser som spelas upp via en mobilapp. Användarna kan själva spela in en händelse, förskjutning, via appen som sedan filmas och kopplas till den plats där användaren har markerat att den ägde rum. Syftet med föreställningarna är att förmedla den känsla som uppstår när samhällets normer och det egna sexuella begäret möts.
Två timmar efter att en ny föreställning har haft premiär kan den ses i mobilen var man än befinner sig, men därefter måste användaren vara inom en radie av 100 meter från den markerade platsen för att kunna ta del av berättelsen.
Även om den filmats i en annan miljö tycker Max Strandlund, som tillsammans med Nasim Aghili har skapat ”Förskjutningar”, att det finns en poäng med att användaren tar del av händelsen just på den plats där den en gång inträffat.
— Det känns viktigare att händelsen har lästs in av avsändaren på platsen där den inträffade än att vi har filmat där, säger han.



























