Antalet barnhushåll med låg ekonomisk standard har ökat från 2006 till 2011, mest för ensamstående med barn, enligt en rapport från Försäkringskassan. Den ekonomiska familjepolitiken i form av höjda flerbarnstillägg i barnbidraget och senast genom höjningen den 1 januari 2012 av bostadsbidragen är inte tillräckligt.

Det är nu dags att rikta blickarna mot underhållsstödet. Detta, som tidigare kallades bidragsförskott, fastställdes 1997 till 1 173 kr per barn och månad. 2006 höjdes beloppet till 1 273 kr. Redan en indexering av detta belopp mot prisbasbeloppet skulle innebära 1 422 kr per barn och månad under 2012. I realiteten har alltså underhållsstödet minskats under flera år.

Underhållsstöd var från början ett sätt för staten att hjälpa en ensamstående förälder när den andra föräldern inte frivilligt fullgjorde sin underhållsskyldighet. Den underhållsskyldige får sedan betala tillbaka detta underhållsstöd till staten. Då görs en bedömning av den underhållsskyldiges ekonomi och i ganska många fall blir det ett lägre belopp att betala. Mellanskillnaden blir på så vis ett statligt bidrag. Ungefär hälften av utgivna underhållsstöd återbetalas.

När föräldrar separerar och barnet bor hos en av dem ska den andre föräldern utge underhållsbidrag. Detta ska fastställas med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Underhållsstödet har under senare år – utan att detta alls varit avsett – kommit att bli en norm för underhållsbidragets storlek och används i många fall där frågan om underhållsstöd över huvud taget inte är aktuell. Nuvarande belopp om 1 273 kronor är därför i många fall alldeles för lågt i förhållande till kostnaderna för barnet och den bidragsskyldiges inkomster. Att det blivit så kan nog i de flesta fall förklaras med att den underhållsberättigade föräldern tvingas gå till domstol för att få fastställt ett högre underhållsbidrag. Detta varken kan eller vill föräldern göra, ofta motiverat av att det för barnets skull behövs en bra relation mellan föräldrarna och då är en tvist i domstol mycket negativ. Till detta kommer risken för rättegångskostnader och obehaget med en rättegång.

Från domstolarna har bekräftats att antalet mål om underhållsbidrag minskat avsevärt under senare år och förekommer bara sporadiskt idag.

Försäkringskassan har i en rapport ”Särlevande föräldrar och deras barns boende och underhåll” konstaterat att mer än var 10:e barn inte får det underhåll som de har rätt till enligt föräldrabalken. Även Riksrevisionen har påtalat att nuvarande system för fastställande av underhållsstöd och underhållsskyldigheten har stora problem och brister. I betänkandet ”Fortsatt föräldrar – om ansvar, ekonomi och samarbete för barnens skull” (SOU 2011:51) påtalar utredningen att förändringar av dessa system för underhållsstöd och underhållsbidrag måste göras. Med dagens system är barnen de stora förlorarna.

På kort sikt kan staten öka den ekonomiska standarden för ensamstående med barn – eller med andra ord bekämpa barnfattigdomen – genom att höja underhållsstödet. Detta skulle medföra ökade statsutgifter men förmodligen starkt begränsade på grund av det förhållandet att Försäkringskassan skulle få tillbaka merparten av denna höjning från den bidragsskyldige föräldern.

Dessutom skulle det medföra den synnerligen positiva effekten att den generella nivån på underhållsbidrag, som avtalas helt utanför Försäkringskassan, lyfts upp till minst samma belopp. Ett sådant förslag att förbättra barnfamiljers ekonomi vill vi se genomfört redan i nästa års budget.

Maria Lundqvist-Brömster
riksdagsledamot FP
Jan Ertsborn
vice ordförande i civilutskottet, FP