Regeringen ska modernisera svensk jaktlagsstiftning

Publicerad 19 juli 2012 kl 19.24 , Uppdaterad 19 juli 2012 kl 19.25

Idag meddelade landsbygdsminister Eskil Erlandsson att regeringen kommer tillsätta en utredning för att se över Sveriges jaktlagsstiftning som är ”ett omodernt lapptäcke från 1930-talet”.

Bland många specifika problem finns det faktum att Sveriges fauna inte ser ut som den gjorde när den nuvarande jaktlagsstiftningen antogs.

- Bland annat har vi fjälljaktsfrågan, den dubbla jakträtten i vissa delar utav Norrland och så vidare, som vi också måste ha belyst, förhoppningsvis kunna hitta lösningar på och komma till rätta med, säger Eskil Erlandsson (C) landsbygdsminister till Sveriges Radio.

Det är först och främst djuren själva och deras utbredning, som gjort att den nuvarande jaktlagsstiftningen är omodern. Bland annat har vildsvin, hjort och sälar brett ut sig på flera håll i landet de senaste decennierna.

En annan knäckfråga är motstridiga intressen mellan bland annat samer och markägare, vilket bland andra Svenska Jägareförbundet har påpekat.

– Ja, Jägareförbundet har pekat på flera saker, bland annat lagen om viltvårdsområden som är väldigt otydlig och där vi behöver ha en översyn och sedan är det då den stora frågan när det gäller småviltsjakten i fjällen, som varit en trätafråga i många år och som vi behöver få en lösning på. Även älgjakten i renskötselområden, den så kallade dubbelregistreringen, är något som måste få en lösning, säger Eskil Erlandsson (C), landsbygdsminister, till Sveriges Radio.

Andra läste även:

Läs våra kommentarsregler innan du skriver ett nytt inlägg

Göran Jonzon

Inte en dag för tidigt!

Jaktlagstiftningen ”ett omodernt lapptäcke från 1930-talet” citerar artikelförfataren.
Nog ligger det mycket i det påståendet.
Ändå är det inte ens förnamnet på vad jag skulle vilja kalla vapenlagen.
Den är verkligen ett exempel på ”lapptäcke” med dubbla och tredubbla lappar på varandra.
Ta bara antalet patroner ett jaktvapen får laddas med, som ett av många inkonsekventa regler.
För en repeterstudsare gäller att enkelskottare inte tillåts till jakt.
Olika regler för hagel- och studsare.
När det gäller halvautomater vet inte lagstiftarna riktigt vilket ben de vill stå på.
Anslagsenergikravet som främjar höghastighetsammunition för klena kalibrar, vilket i sin tur ger blyfragment i köttet.
Enskilda tillståndsbeviljande polismyndigheter som gör egna ovetenskapliga intolkningar vid tillståndsprövningarna.

Ständiga regeländringar kring förvaringsbestämmelserna, vilket gör fullt funktionsdugliga vapenskåp olagliga över en natt.

Om vi tar exemplet med enkelskottsvapnen, så utgör dessa den grupp av skjutvapen med den oöverträffat bästa precisionen.
Motpolen är semiautomatvapen med stora magasin, där ett misslyckat skott snabbt kan åtföljas av en hel radda nya.
Semiautomatvapen är samtidigt den vapengrupp med den sämsta snittspridningen och därmed följande sämtre träffsäkerhet.
Vilket är bäst ur djurskyddssynvinkel?
Själv föredrar jag enkelskottaren.
-”Ett ensamt skott i skogen är vacker musik för ett ansvarskännande jägaröra!”, sa en gammal jaktkamrat till mig.
Jag delar den uppfattningen att ett enskilt välriktat skott är att föredra, då det som regel även innebär ett ostört djur utan stress.

Nattkikare gör reglerna om belysning vid åteljakt helt omoderna.
Vad skall prioriteras, det vansinniga uppfattningen om ”sportslig chans” eller djurskyddet?
Skall inte varje avlossat skott bygga på maximal träffsäkerhet och därmed minimerad risk för skadskjutning?

Ett annat svart hål är reglerna kring tillstånd för ljuddämpare.
Hörselskador kan bevisligen uppstå av ett enda odämpat skott.
Hörselkåpor som somliga föreslagit, vittnar bara om hur lite urbana jurister begriper av agrara livsförutsättningar.

Blydebatten är ytterligare ett exempel på samma tekniska okunskap.
Metalliskt bly finns i naturen som grundämne.
Ingjutet i tombak eller såsom gjutna renmetallprojektiler finns inget vetenskapligt stöd för påståendet att detta skulle utgöra någon miljöfara, annat än som hagel i våtmarker där änder missuppfattar haglen som fröer och således får ned metallen i den starka magsyran.
Där har järnhagelbestämmelserna tillämpning, men över fastland finns inget fungerande alternativ och behövs heller inget sådant.

Min förhoppning är att hela vapenlagstiftningen ses över i nästa runda.

siffe

Cyanid finns också i naturen, liksom uran, polonium, kvicksilver, etc.
Det intressanta är i vilken koncentration det förekommer.

Ola

Frågan är hur stora koncentrationer man får via jakt. Jag kan köpa resonemanget att det blir orimligt höga halter vid skjutbanor, men det gäller
knappast vid jakt.

siffe

I en enda kula är koncentrationen upp till 100%; Det är svaret på första frågan.

laangben

Vid skjutbanor så kan naturligtvis koncentrationen bli stor men det är å andra sidan relativt enkelt att ta om hand. Jakt vid grunda vattendrag är också något man måste tänka på då bottenätande fåglar får i sig blyhagel då de äter sten. Det är dock speciella fall.

När det gäller vanlig jakt ute i skog och mark så är tillskottet av bly från jakt försvinnande lite. Dessutom så oxiderar bly snabbt och detta oxidskikt förhindrar vidare läckage. Det krävs mekanisk bearbetning för att tränga igenom detta skikt, eller möjligen väldigt, väldigt sura marker.

Man har tittat på hur bly har spridit sig från kulor på flera hundra år gamla slagfält och inte funnit något alarmerande. Möjligen så har en litet område runt själva kulan kunnat uppvisa något förhöjda halter av bly men ingenting som är farligt för någon.

I en meter tjock skiva så finns det naturligt mellan 20-2000 kg bly per hektar. Blykablar i marken ca 7 ton. Regn tillför ca 30 gram bly per år. Jakt och skytte tillför mellan 0,5-1 gram per år (metalliskt bly som skyddas av ett oxidskikt), alltså inte ens 1/30 av vad som kommer med regn.

Men det är enkelt och politiskt slagkraftigt att peka på de krafttag man tar genom att göra absolut ingen skillnad.
Göran Jonzon

Dosis facit venenum = dosen avgör giftighetsgraden.
Även vatten kan bli giftigt i för stora doser.

laangben

Visst stämmer det till viss del att enkelskottvapen har bättre precision men för en vanlig jägare vid vanlig jakt så spelar detta ingen roll. Väldigt, väldigt få normaljägare kan ta tillvara på den precision som finns ens i en masstillverkad halvautomat.

Göran Jonzon

Förvisso, men då tål det väl att syna varför myndigheter som ska tolka vapenlagen tycks ha så svårt att hålla en konsekvent linje så fort vi talar om mekanik som sköter omladdningen i s.k. halvautomater.
Om man sätter djurskyddsaspekten i första rummet, vilket jag tycker är det riktiga, så faller min logiktolkning ut enligt förljande:
Prio 1
Lugna skott med precision.

Prio 2
Vid dålig träff – snabbast möjligt till bättre träff = halvautomat med rekyldämpning.

Problemet med stor spridning är att avstånden då måste reduceras i motsvarande grad, och ju närmare man kommer desto större risk för varslat och därmed stressat djur, vilket i sin tur ökar risken för skadskjutning.

E. Johansson

Jägareförbundet hävdar nu helt plötsligt att lagen om viltvårdsområden är väldigt otydliga.
Trots att den lagen i nuläget alldrig varit tydligare. Nu kan man med rätta påstå att Hovrätt och HD äntligen fastlagt hur denna lag ska tillämpas i de s.k. Kuviakangasmålet.
Den lagtolkning som dessa rättsintanser fastslog är ur tjuvjägarförbundets helt oacceptabeltoch nu måste lagen skyndsamt revideras så att stölder av jakträtt kan återupptas. Jägareförbundet lyckades att avregistrera B-områden så
varför blev inte viltvårdsområden avregistrerade??
E. Johansson

Jägareförbundet hävdar nu helt plötsligt att lagen om viltvårdsområden är väldigt otydliga.

Trots att den lagen i nuläget alldrig varit tydligare. Nu kan man med
rätta påstå att Hovrätt och HD äntligen fastlagt hur denna lag ska
tillämpas i de s.k. Kuviakangasmålet.

Den lagtolkning som dessa rättsintanser fastslog är ur
tjuvjägarförbundets helt oacceptabeltoch nu måste lagen skyndsamt
revideras så att stölder av jakträtt kan återupptas. Jägareförbundet
lyckades att avregistrera B-områden så

varför blev inte viltvårdsområden avregistrerade??
Wahl

Enkelskottsgevär är tillåtna jaktvapen i dag och har alltid varit, säljs en del moderna rull och fallblockare i dag till jägare tex. även enkelskotts cylinderrepeters. De enda enkelskottare som inte tillåts för jakt är gamla klass fyra studsare understigande en viss vikt (salongsgevär). Sen är jag nyfiken på de höghastighetskalibrar du nämner Göran, kan du exemplifiera?

Göran Jonzon

När jag sökte jaktlicens på en Walter .22 Lr ”grisbössa” fick jag av polismyndigheten i Eskilstuna veta att några enkelskottare för jakt inte gick för sig.
Men du har alldeles rätt i ditt påpekande, vapenlagen har många logiska motsägelser, men detta exempel var felaktigt.
Ett fallblocksystem medger för den tränade i stort sett lika snabb omladdning som en repeter.
Enkelskottare ger generellt bättre träffbilder då huvudorsaken till träffspridningarna är pipsvängningar som har sin upprinnelse i instabila lådor.
Ju mer urfräsningar i lådan desto vekare blir den, varför magasinsurtag väsentligt försvagar lådan.
När det gäller höghastighet så uppstår speciella effekter när man överskrider gränsen för hydrodynamisk bang i den våta djurkroppen.
Vatten blir väldigt stumt över en vis hastighet, vilket tenderar att fragmentera halvmantlade projektiler mer än nödvändigt.
Fragmentering medför stor köttförstöring och blysplitter i kringliggande vävnad.
Exemepl på dylika kalibrar:
220 Swift
22-250
222 Rem
5,6 *52R
för att nämna några av de vanligaste.
Till dessa kommer en hel del s.k. wildcats med utgångshastigheter nära eller över kilometern/sekund.

Wahl

Det som däremot är riktigt märkligt är bestämelsen gällande magasinkapaciteten för halvautomater vid älg respektive björnjakt.
Samt; varför får man inte jaga med slugkulor i kombivapens hagelpipa när man får skjuta slug med övriga hagelvapen?

Göran Jonzon

Logiken har inte sin hemvist i vapenlagen såvitt jag kunnat se.

Johan F

Oj vilket tjat om kaliber och enpetare osv… Vi som jagar är mer intresserade om dom jaktliga förutsättningarna än vad som kan köpas på prylbörsen. Det5 första som borde ändras är att utländska medborgare har samma rätt till fjälljakten som svenskar, länsbor och ortsbor. Något är vädligt fel där, inte vad man kan peta in i bössan eller hur många som kan petas in!!!
E. Johansson

Håller helt med Johan F Kalibrar och enpetare hör inte hemma i diskussionen om Jaktlagen utan hör snarast till vapenlagen och som alla bör känna till vid det här laget, är att vapenlagen, blir föremål för översyn så snart ett våldsbrott med skjutvapen begås. Politiker måste visa handlingskraft så förvaringen av jaktvapen blir prioriterad fråga.
Petter Nilsson

Jag undrar om Johan F har testat åka till tex. Norge för att jaga i deras fjäll? Lycka till… Om det vore möjligt för oss att åka dit, betala 300kr och sedan jaga så tycker jag att det vore en annan sak. Stäng ute alla utländska jägare eller åtminstone inför guidetvång för dem… Svenska marken tillhör Sveriges befolkning oavsett om det är bär, svamp eller djur….