Nationell lärarkris

Publicerad 15 juli 2012 kl 10.53

Lärarförbundet yttrar en oro för framtiden då bristen på lärare ökar allt mer.

I landet totalt finns det för tillfället cirka 30 000 lediga lärartjänster, vilket är en ökning med tre procent sedan 2011.

- När platser gapar tomma på lärarutbildningarna, många överväger att lämna yrket och SCB spår en lärarbrist på 43 000 lärare inom 8 år är det mycket oroande att antal lediga lärarjobb ökar, skriver Ann-Charlotte Eriksson, förste vice ordförande i Lärarförbundet, på lärarförbundet.se.

Västerbottens län hade förra året 844 lediga platser vilket ökat till 929 under 2012 vilket är en ökning på 10 procent. Störst förändring ser vi i Vindeln där 4 lediga platser blivit 18 på ett år.

- För att ge en bild av läget: om lärarkrisen drabbar proportionerligt utifrån dagens organisation kommer 300 000 elever stå utan lärare. Så kommer det naturligtvis inte vara utan istället blir klasserna större och fler obehöriga lärare kommer behöva anställas för att täcka upp lärarbristen. Detta är inte lösningen på Sveriges sjunkande kunskapsresultat. Fler måste vilja bli och vara lärare och då måste lönerna upp, avslutar Ann-Charlotte Eriksson.

Andra läste även:

Läs våra kommentarsregler innan du skriver ett nytt inlägg

http://twitter.com/Virre Virre!!!

Men ett TIPS från en simpel människa: Testa ge lärare mer betalt. Testa i samma veva att ge sjuksköterskor mer betalt! Man kan ta lite av lönerna från politiker, specialistläkare, och chefer.

Tro mig, det GÅR att överleva på mindre än dom tjänar nu idag!

Laop

problemet är väl bara att chefer och framför allt specialistläkare drar vidare till andra länder eftersom att de dels är så eftertraktade och dels pga våran rörliga arbetsmarknad. Ska vi då ta in obehöriga kirurger? lär sluta förträffligt bra!

Dock så håller jag med dig om att lärare och sjuksköterskorna har rätt till en högre lön gentemot politiker, som många andra yrken också har. Men man kan inte bara höja allas löner nu när vi redan har så stora problem med att hålla uppe våran välfärd. Staten kan inte ta sådana stora lån för att öka befolkningens löner. Kommer resultera i enorma skulder vilket i säg resulterar att lönerna på sikt blir ännu sämre för lärare m.fl..

Andrew

929 platser? Varför finns inte alla dessa hos arbetsförmedlingen då?

Maja

Rektorerna har ännu inte uppmärksammat att det saknas lärare vid deras enheter! Det är likadant varje läsårsstart- rektorerna måste räkna in antalet elever och lärare vid sin enhet och sen räkna på antalet elever per lärare.

De försöker då klara sig på den befintliga personalen, vilket kan medföra elevgrupper på uppemot 30 st per lärare, om inte detta är genomförbart (det kan t ex saknas behöriga lärare i vissa ämnen), så söker man i första hand lösa problemet genom att ta in obehöriga timvikarier vecka för vecka, vilket inte ger vare sig kvalitet, eller kontinuitet, i elevernas undervisning.

Allt för att nå upp till enhetens ekonomiska mål, vilket är det som prioriteras i första hand. Allt annat kommer i andra hand. Eventuellt kan diverse tjänster/vikariat utannonseras i samband med terminsstarten, eller senare.

hejsvejs

Ja när den yrkesgruppen behandlas som den gör så förstår jag att ingen vill vara lärare idag.
Virre

Varför är det då bara 3536 lediga tjänster som annonseras ut på platsbanken?
Magnus Fjellström

Japp, jag slutade som lärare nu i vår. Jag leter inte efter nytt lärarjobb.

Sockerconny

Varför slutade du som lärare?

Magnus Fjellström

Fick för dåligt erbjudande inför hösten. Bara halvtid betalt, men belastning som är nära 100%. Så jag sa tack och hej och letar andra jobb istället.

Blå Skåpet

Det har målmedvetet i landet förts en politik redan från sent 1950-tal att lärare, pedagoger satt som en propp i samhällsutvecklingen. Det här övergick till att kunskap, som under 1950-talet, även en bit in på 60-talet ansågs vara en grund för vårt välstånd mer eller mindre helt underminerades. Kanske var det 1968 som var vändpunkten. Sakta vändes kunskap, auktoritet till att vara en negativ egenskap. Lägg märke till att de välsituerade redan då hade tillgång till privatskolor, utlandsstudier, så dessa har inte bringats ur fattning. Så spiken i kistan var kommunaliseringen som utlovade stora och breda förbättringar, men kan sammanfattas i att kommunledningen inte hade någon kunskap/insikt i vad det handlar om, samt att dess kassakista ständigt var tom. Idag ser jag ingen lösning inom min livstid för landets skolor då så mycken kunskap finns att uppbringa utanför skolan. Men de som inte har den egna drivkraften, intresset eller uppbackningen från hemmet kommer att hamna helt i skuggan av utvecklingen. Ni får själva spana efter vilka krafter som var i rörelse under 1960 – 1980 – talet. Där finns många frågor att ställa.

Lärare

Så klok du är!

Naturvän

Skolledningarna vill ha obehöriga lärare som blir billigare och dessa timanställda kan ledningen köra med/hunsa i större utsträckning än utbildade. Dessa obehöriga är sällan med i facket.

Magnus Fjellström

Inte alltid så att obehöriga är billigare. Jag var obehörig på den nivå jag utbildade men hade ändå högst lön av alla. Det handlar minst lika mycket om tillgång och efterfråga. Jag har en kompetens som är svår att hitta.

Kjell

Märkligt, jag känner 5 st utbildade lärare som inte får en tjänst, kortids påhugg och vikariat står till buds men inga tjänster, iofs inom umeåområdet men ändå, det verkar skumt med denna sk lärarbrist, det verkar helt enkelt vara påhittat.

Magnus Fjellström

Finns fullt med jobb på arbetsförmedlingen. Kruxet är ofta att man har fel ämneskompetens. Är man sv/eng-lärare så är det många som fightas om jobben. Men är man ma/nk/data-lärare så är det betydligt lättare att hitta jobb.
Maja

Det kan t ex vara så att ”skolan” behöver en lärare som är utbildad för att undervisa i ämnet matematik och de lärare som finns att tillgå har inte utbildning att undervisa i matematik, utan kanske i slöjd. Dessa lärare (fullt behöriga i ”sina” ämnen) räknas då som obehöriga för att undervisa i matematik.

Just nu finns det ett stort antal barn/elever i förskole- och lågstadieåldern, medan elevunderlaget (antalet elever) i gymnasieåldern minskar. Alltså finns den största lärarbristen inom de tidiga åldrarna i grundskolan, därför kommer det sig att lärare, med utbildning för senare årskurser inom grund- och gymnasieskolan, är arbetslösa.

Det är alltså skillnad på lärare och lärare. Det finns: förskollärare, 1-7 lärare, 4-9 lärare, gymnasielärare, specialpedagoger osv. Därtill kommer också att lärare valt att specialisera sig inom olika ämnesområden inom skolan.
Därav ”bristen”, samtidigt som många är arbetslösa.

Genesis9

En liten tillbakablick, över skeenden i skolan sedan 70-talet och fram till Murens fall. De skolintresserade får här ett Lästips; ”Den svenska DDR-skolan”. artikeln är publicerad av Skolvärlden.
Ledighetskommiten

Titta på hur många som pensioneras. Titta på hur många som söker utbildningen. Titta på hur många som går klart utbildningen. Titta hur många som jobbar efter 10 år. Titta på hur utbildade matchar efterfrågade ämnen. Titta hur många tjänster som rör olika vik för att kommuner inte har någon planering, framförhållning eller personalpolitik. Titta på hur resurser minskat och elevgrupper ökat.

Fråga dig sedan:
Får man de mest lämpade att utbilda vår framtid?
Hur många får vettiga arbetsförhållanden?
Finns verkligen heltidstjänster som är mer än tillfälliga?
Finns utbildad personal med den kompetens som efterfrågas?
Osv

Tänk!

Finns förutsättningar att göra ett bra jobb?

Åsiktsmaskinen

Men faktum kvarstår.

Ett stort antal välutbildade lärare får inga jobb. Är det då brist på lärare?

Nej, det är något annat som ligger bakom detta.

För min del tror jag mest på att det är propaganda från lärarfacken inför nuvarande och kommande löneförhandlingar….

Men motbevisa mig gärna!