Just nu

Umeå: Dement fick gå otvättad

Publicerad 27 juni 2012 kl 09.36 , Uppdaterad 27 juni 2012 kl 11.04

Den demente mannen fick gå otvättad och med smutsiga kläder. Nu har delar av personalen på det kommunala vårdboendet i Umeå omplacerats.

Det var efter en anmälan från en anhörig missförhållandena uppdagades. En son upptäckte att hans demente far inte blivit rakad och tvättad. Dessutom hade han samma smutsiga kläder på sig som dagen innan.
Detta hade förekommit vid flera tillfällen. Inte bara hos hans far utan hos flera boende på avdelningen. Efter att ha slagit larm till ledningen har nu en anmälan enligt lex Sarah upprättats.
I den framkommer att personalen på avdelningen inte skött sitt arbete vilket lett till att vårdtagarna inte fått de insatser de har rätt till.
Händelsen för anmälan inträffade i mitten av april. Den har medfört att tre anställda i avdelningens personal omplacerats. Dessutom har ett arbete med rutiner och korrigerande samtal med alla anställda på enheten inletts.
Enligt enhetscheftens lex Sarah-anmälan är det inte första gången något liknande inträffat i verksamheten.

Andra läste även:

Läs våra kommentarsregler innan du skriver ett nytt inlägg

Fundersam..

Det vore ju inte första gången som en dement farbror (eller tant) inte vill tvätta sig eller byta kläder.. Det är ett inte helt okänt faktum för oss som känner till lite om demensvård, att den demente slåss och gör kraftigt motstånd på grund av att han/hon inte förstår vad som förväntas av dem.
Hur mycket våld ska man då som vårdande personal ta till för att utföra detta mot den dementes vilja? Vad är etiskt riktigt och rätt? Kan det vara mer etiskt att avvakta och försöka igen lite senare istället? Är det verkligen bättre att man går in 4-5 personal och klär av personen med våld, och tvångsduschar densamme? (Sen kan det naturligtvis bero på vad för slags smuts man talar om, är det lite matfläckar på kläderna eller är det avföring i byxorna, är det det senare är det ju betydligt viktigare att man får tvätta rent både person och kläder).
inte ovanligt bland dementa

Finns många dementa som inte vill klä av sig än om man så gärna sköta sitt jobb och tvätta och byta kläder på personen och vill inte en dement byta och tvätta sig så börjar dom göra motstånd.har själv varit med om det att man blivit puttad och slagen i mot när man försökt hjälpa till..så finns många syner på det där.
Baloooo

Dåligt svar av dig ”synvinkel”. Berätta istället hur du jobbar så att sånt här inte händer på DIN arbetsplats. dela med dig av din kompetens. Eller jobbar du kanske på den aktuella arbetsplatsen och känner du dig träffad.?? Det här är viktiga saker att ta lärdom av för oss alla inom vården och omsorgen. Om vi bara går i försvarsställning så kan vi aldrig vara med och utveckla verksamheten i en positiv riktning för den som behöver vård och för oss som ska ge vården. Vi måste våga erkänna att det finns mindre lämpade personer på alla arbetsplatser vare sig det är undersköterskan eller chefen. Trots allt så är de flesta som jobbar i vården guld värda, synd bara att det finns ett fåtal som förstör och egentligen inte är intresserade av yrket utan befinner sig där då de inte vågar annat. Hur många har jag inte mött som är sura och vresiga och bara har negativa kommentarer om jobbet och helst vill vara någonannanstans.

David

Det var väl ett utmärkt svar av ”synvinkel”. Har själv en nära anhörig som drabbats av demens och jag har full förståelse för att personalen inte alltid lyckas med sina intentioner. Man måste vara antingen vara bra naiv eller fullständigt sakna erfarenhet från demenssjukdomar om man inbillar sig att allt handlar om olämplig eller outbildad personal. Det är inte helt problemfritt att hantera dementa personer och det finns även ett regelverk som personalen måste ta hänsyn till.
Som anhörig har man faktiskt helt andra förutsättningar till att ”köra över” den demente än vad personal har (även om det finns etiska aspekter med detta).

Amazon

Många gånger handlar det om hur man är som sjukvårds personal och bemöter den sjuke. Att hitta en nivå där man kan i samtal eller handling nå den som behöver vård är en viktig bit för att kunna hjälpa. Att visa den sjuke värdighet och ge ett fint bemötande kan ibland vara det som behövs, även om det inte alltid går så lätt p.g.a. den sjukes tillstånd.

Tänk på hur du själv skulle vilja bli behandlad när du blir gammal eller sjuk!
Angelica

Jag jobbar på ett äldreboende och jag kan säga att de situationer man ställs inför inte alltid är av enklaste slag. Många som är dementa kan bli väldigt aggressiva och det verkar som att det många gånger ska vara helt okej att personalen får en spark i huvudet eller magen,blir riven eller spottad på av de boende. Det är INTE okej,även om man är vårdpersonal. Man ska aldrig accepetera att utsätta sig själv för situationer där man riskerar att skadas själv.

Sen så finns det människor som inte ska jobba med människor överhuvudtaget,som är otrevliga mot de boende osv..Men det finns många fina människor där jag jobbar som varje dag sliter för att göra de boende och anhöriga nöjda och glada,men som ändå ställs inför situationer som gör att de inte kan hjälpa den boende klart pga att den är våldsam eller totalvägrar. Jag har ju ingen aning om hur situationen var på detta boende men jag tycker att många anhöriga inte förstår vilken otroligt stressad miljö vårdpersonalen jobbar i ibland och vilka situationer som kan uppstå. Om en boende totalvägrar att tex ta sin medicin,duscha eller göra andra saker,ska personalen tvinga in medicinen i munnen på den boende? Ska man dra in den boende in i duschen?
Jag har varit i situationer där den boende vägrat allting och blivit våldsam,så våldsam att man varit tvungen att vara tre stycken och där man samtidigt riskerat att skadas själv.

Jag har aldrig blivit utsatt för slag eller sparkar men har blivit riven och klöst några gånger. Det finns däremot de som det gått ännu värre för. Ska man som vårdpersonal behöva acceptera hot och våld hur mycket som helst? Varför tror ni att så många väljer att inte jobba inom vården?
Tänk lite längre, tack!

vad är mer förnedrande: att ha matfläckar på kläderna och vara orakad en dag, eller att bli avtvingad sina kläder mot sin vilja och tvångsduschad????
Kenneth Segerlund

Jag har min mor på Marielunds äldreboende son drivs av Förenade Care, på uppdrag av Umeå kommun, jag ger personalen där högsta betyg. Dom sköter henne exemplariskt och är jättesnälla, god mat dessutom är det där.

Asta

Kul att det är nån som är nöjd med vården där. Jag har tyvärr hört det motsatta. Hög personalomsättning bl a.

fax

Klassiskt problem som personal ständigt ställs inför.

Anhöriga vill en sak, vårdtagaren en annan, vad göra, ta hänsyn till de som kan klaga eller ta hänsyn till den man skall hjälpa?

Hur många gånger har jag inte träffat på vårdtagare, dementa och icke dementa, som då och då inte vill raka sig, som då och då inte vill byta sina favoritkläder, trotts att de är smutsiga.

Personligen skiter jag högaktningsfullt i anhöriga, mina egna åsikter och hot om lex Sarah, så länge vårdtagaren, dement eller ej, efterfrågar något, eller vill något, som ej är farligt eller skadligt för denne, så tillmötesgår jag dessa önskemål, så långt det är möjligt.

Orakad och i smutsiga kläder, helt ok så länge vårdtagaren själv ville ha det så…

Anna-Lena

Jag håller inte med dig fax. Anledningen till att det behövs särskilda boenden för dementa (och personer med särskilda omvårdnadsbehov) är ju bla att de inte själva har förmågan längre till att ta hand om sig själv. Dessa personer gick förmodligen inte otvättade i smutsiga kläder före de blev sjuka och ska inte behöva göra det nu heller. Sen är det viktigt att man som vårdgivare behåller respekten både för de dementa och för deras anhöriga vilket du verkat missa. Jag hoppas att jag och mina anhöriga slipper träffa på personal med samma inställning som din den dagen vi behöver vård och omsorg.

människa

När du är dement Anna-Lena, och inte vill klä av dig, vill inte duscha, vill du då att personalen eller kanske dina anhöriga ska hålla fast dig och klä av dig mot din vilja?
Det jag vill säga är… det är inte alltid så enkelt.
Jag önskar det skulle sättas in mer personal med adekvat utbildning, mer information och delaktighet till anhöriga. Tillsammans kanske vi kan skapa ett bra liv med meningsfullhet för den demente.

anhörig

Hoppas att FAX, inte är en som lägger patienten på kvällen med kläderna på. I annat fall är det ju enkelt, att ta på rena kläder på morgon. Av erfarenhet vet jag, att patienter protesterar och det kraftfullt ibland, men man kan vänta, lirka, prata om annat och övertala. Du skall aldrig tvinga, hota eller vara högljudd vid en Dements närvaro.
Monifor57

Tänk på att detta är MIN stund på jorden. Den enda jag har. Hjälp mig att den blir värd att leva, du som kan. Jag vet inte längre hur man gör.
Ibland blir jag så rädd att du ska tycka illa om mig, att du ska tycka att jag är äcklig och ful. Snälla om jag ber dig försök att visa att jag ändå har sidor som gör dig glad att se mig. Du får gärna ljuga mig en saga om det kan göra mig tryggare i den saken. Om jag ber dig ” sucka inte över mig så jag märker det. Jag går sönder då.
Försök att inte dra paralleller med ett adekvat beteende i olika situationer. Jag klarar inte längre av att uppföra mig ”normalt” Jämför mig endast med mig själv som jag är nu. Men tänk gärna på mig även som den jag var. Kom bara ihåg att jag inte längre kan vara någon annan än den jag är idag i det praktiska.
Om du spelar min ungdoms musik kan jag säkert berätta lite om min ungdom för dig. Det kan hjälpa dig att se mig som den jag var. Att även jag varit dödligt förälskad, olycklig ibland men oftast lycklig fyndig ,finurlig snabb i repliken och haft en stor portion humor. Lärde mig tidigt att försöka se det goda hos varje människa. Ibland måste man söka lite längre in men ge inte upp, om man bara vill så finns det där, ibland som en glimt men ändå…..Jag har inte alltid varit som idag. Jag citerar Märta Tikkanen” Jag har inte alltid levt ett lyckligt liv men det har varit rikt.”
Ibland längtar jag efter tröst men vet inte varför. Det känns ibland som om jag har oceaner av tårar som vill bryta fram. Blir du rädd då om jag gråter eller kan du tänka dig att hålla mig i din famn och stryka mig över håret och låta mig vara ”ledsen färdigt?” Du är unik om du behandlar mig på detta sätt. Visst är det härligt när två unika människor får mötas i känsla av samförstånd och värme. Jag vill trösta dig också om du är sorgsen. På mitt bästa sätt. Hur det ser ut vet jag inte förrän vi ä
Hasse

Vad tur att det var ett kommunalt boende. Hemska tider så mycket hemskare det skulle varit om ett privat vårdföretag hade gjort detta eller hur. Där styr ju bara profiten …..?
Undrar vad det kan bero på denna gång?

Jagharingenmail

dålig kommunikation skulle jag gissa på.
Kanske är personen dålig på att uttrycka och förklara ödmjuk vad det är den försöker hjälpa med och blir attackerad, och då blir det ett dåligt jobb utförd.
Jag har märkt att dementa människor alltid går att ”styra” med en vänlig ton, går det inte för stunden så testar man igen på ett tag.
Det gäller att ha hjärta för jobbet och behandla som man vill bli behandlad, sätta in sig i situationen för denne svårt skadade människa så den sista tiden åtminstonde inte blir så hemsk och får den hjälp hon/han behöver.

Angelica

Okej men vad gör man om det inte finns extra tid? Om man har ansvar för så många boenden och ett företag drar ner på personal,så kan man för det mesta inte lägga extra tid på varje boende. Det blir för det mesta bara att fixa vårdbiten med dusch,påklädning osv och sen har man alla mediciner som ska delas!att sitta och snacka med alla boenden desto mer finns det ingen tid för! Det ska sparas inom vården hela tiden,hur ska vården då någonsin kunna bli bra? Jag är rädd för att bli gammal. Jag är bara 26 år men när man ser hur vården är idag 2012 med alla besparingar hit och dit,hur kommer den inte vara då när jag blir gammal och kanske måste bo på äldreboende?Usch vill inte ens tänka tanken,hoppas någon kan skjuta mig i skallen innan det händer..annars fixar jag det på egen hand.