Curt Dahlgren

Förvirring inför älgjakten

Åsele.
Förändringar inför älgjakten har skapat förvirringoch en livlig debatt bland länets jägare.
Victor Jonsson
Uppdaterad 8 mars 2016 kl. 10:47

Jägarnas riksförbund tillhör kritikerna och menar att små jaktmarker blir grovt misshandlande.
En av nyheterna är att det är slut med fri kalvavskjutning. Genom att återinföra tilldelning är förhoppningen att hälften av de älgar som skjuts ska vara kalvar.
Att ha styrd tilldelning av älgkalv kommer att minska avskjutningen, tror Jägarnas Riksförbund. Länsstyrelsen är inte heller främmande för att det kan bli så. I så fall blir det tvärtemot intentionerna.

”Hittar inte fler”

– Nu kommer tidigare stora kalvavskjutningsjaktlag att hindras medan de övriga inte hittar fler kalvar. Vi måste även beakta att stora rovdjur konsumerar betydande andel av älgkalv. När björn, lo och järv ökar kommer det inte att finnas många nyfödda älgkalvar när hösten kommer, säger Solveig Larsson, Umeå, förbundsordförande i Jägarnas riksförbund.
– Jag är orolig att kalvavskjutningen kan minska på sina håll, säger Erik Lindberg, jakthandläggare på länsstyrelsen.
För att motverka detta är länsstyrelsen inte främmande att jaktområden som varit duktiga på att skjuta kalv får extra tilldelning.
Björn tar många älgkalvar och enligt Lindberg är det
i vissa områden nödvändigt att ta stor hänsyn till detta.
– Annars blir det omöjligt att skjuta den tilldelade kvoten kalv.

Krävs större arealer

Förändringen när det gäller arealkrav och tilldelningsnorm har skapat flest frågetecken.
Tidigare arealkrav för ett A-licensområde medgav alltid en tilldelning av minst en vuxen älg.
Beroende på var i länet krävs nu från 238 hektar upp till 1 400 hektar för tilldelning av en vuxen älg. Sorsele respektive Vilhelmina ovan odlingsgränsen har exempelvis arealkrav på 1 400 hektar per vuxet djur, Dorotea 800 hektar och i Umeå är kravet knappt 300 hektar.

Kalvjakt längre

Finns det tidigare B-områden som utökat sina arealer genom att gå samman med rågrannar, men ändå inte kommer upp i arealkrav för en vuxen?
– Ja, men varje licensområde som uppfyller kraven får minst en årskalv. De som endast får en kalv kan i alla fall jaga under en lång period. Chansen att lyckas är därmed större. Det går även att vänta lite senare på säsongen så att kalven hinner växa på sig.
Solveig Larsson tycker att de nya reglerna innebär grovt misshandlande av små jaktmarker.
– Alla som har miniareal ska få en kalv i tilldelning och därefter använda tilldelningsnorm, där nästa tilldelade djur blir en vuxen.
– Om ett jaktlag verkligen vill vara säker på att de skall få tilldelning av vuxen älg så måste de söka samarbete med jaktgrannar.

Senare än normalt

Årets älgtilldelning presenteras senare än normalt.
Är det ett problem?
– Det är bra att få reda på tilldelning så snart som möjligt för att kunna planera.

I dagens VK kan du se hur älgkvoterna i länet är fördelade.

Roland Edlund

Annons
Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Denna artikel beskriver det vi känner till just nu. Vid nyhetshändelser kan händelseutvecklingen förändras efter att artikeln publicerats. Läs mer här
Annons
Annons
Västerbottens-Kuriren
facebooktwitterinstagramrss
phone
  • Växeln
  • 090-17 60 00
  • Redaktionen
  • 090-17 60 10
  • 090-17 60 11
geo
  • Besöksadress
  • VK
  • Förrådsvägen 9
  • 901 70 Umeå
Ansvarig utgivare: Ingvar Näslund | © Copyright Västerbottens-Kuriren | Allt material på sajten är skyddat enligt upphovsrätten