Ny användare

Få tillgång till alla nyheter på vk.se genom att starta en prenumeration idag. Du som redan prenumererar på papperstidningen kan aktivera ditt kostnadsfria digitala konto, VK+.

Klicka här för mer information.

Logga in

Kultur
Foto: fredrik Backlund Anders Öhrström och Kajsa Linderholm.

Fartfyllt mellan allmoge och flower power

Publicerad 25 juni 2012

Kultur Vid 78 års ålder debuterar Sven Wollter som dramatiker, med sommarföreställningen Flykten till Ravundbergen i jämtländska Döda fallet.  ”Wollter är kvar på barrikaderna, och man kan inte annat än beundra hans integritet, konsekvens och inopportuna hållning.” skriver VK:s recensent om en fartfylld och folklig föreställning.

TEATER

Döda fallet, Ragunda
Flykten till Ravundbergen
Manus: Sven Wollter
Regi: Karl Seldahl
Musik: Lasse Sörlin
Medverkande: Kajsa Linderholm, Kim Anderzon, Ingmar Virta, Mikael Rahm, Anders Öhrström, Yngve Dahlberg, Karin de Frumerie, Anders Tolergård och Ragunda Amatörteatersällskap

Teatern i jämtländska Döda fallet är en fantastisk upplevelse i sig. Utescenen är belägen i ett gränsland där Indalsälvens dalar möter fjällvärldens utlöpare, och bildar ett dramatiskt hänförande landskap.

Där finns också den unika vridläktaren, vilket är precis vad det låter, läktaren där publiken sitter går runt 360 grader. När man har hämtat sig från chocken efter första åkturen är det faktiskt riktigt kul.

Efter de två senaste årens succé med En midsommarnattsdröm har man i år satsat på en nyskriven pjäs av ingen mindre än Sven Wollter, som vid 78 års ålder, och efter närmare ett halvt sekel som skådespelare, nu debuterar som dramatiker.

Pjäsen Flykten till Ravundbergen är emellertid inte ett helt originellt alster, utan en omarbetning av Brechts Den kaukasiska kritcirkeln. Wollter har förlagt sin handling till 1500-talets Jämtland, närmare bestämt till Ragundatrakten, där Döda fallet ligger, med hög igenkänningsfaktor. Senmedeltidens Jämtland är ett ingenmansland, där ständiga strider rasar mellan svenskar och norrmän om herraväldet över denna avlägsna landsända. Krigen hade i hög utsträckning karaktären av inbördeskrig, där frontlinjen gick rakt genom byar och familjer.

Wollter döljer inte ens sin avsikt att peka på paralleller med till exempel Balkan. Han är tydlig med att det var Herrarnas krig, då som nu, och att det är alltid småfolket som får betala det högsta priset. Men att de ändå förmår sätta sig till motvärn, och även om the underdog inte alltid vinner, är det viktigaste att det finns hopp.

Sven Wollter är kvar på barrikaderna, och man kan inte annat än beundra hans integritet, konsekvens och inopportuna hållning. Dessutom är han tack och lov alldeles för erfaren som teatermänniska för att bara skapa enkel plakatteater.

Han är trogen Brechts antirealism. Redan i början bryts illusionen när skådespelarna hälsar publiken välkommen, och samtidigt är forna tiders allmoge och flower power-hippisar. Anakronismerna återkommer genom hela pjäsen, som en verkningsfullt överbryggande parallell mellan tidsepokerna.

Liksom hos mästaren spelar musiken en framträdande roll. Det bjuds på en härlig blandning av sånger och melodier, allt från jazziga dissonanser i Kurt Weills anda till Björn Afzelius slagdängor.

Det är fartfyllt och folkligt, med mycket humor, det sparas inte på fyndiga talesätt, ordlekar och ordvitsar som skulle ha gjort Brecht grön av avund. Men så var han inte heller göteborgare, och inte heller från Ravund.

Föreställningen håller ett fenomenalt högt tempo i första akten, som naturligt nog mattas något i andra. Framför allt kan jag tycka att Wollter vill för mycket med sitt manus, det blir spretigt, och stundtals även lite virrigt, och pjäsen skulle vinna på att materialet kapades något.

Den absolut största behållningen är emellertid skådespelarnas insatser. Ensemblen består av proffs och amatörer från teatersällskapet i Ragunda. Kim Anderzon lyfter sina roller till nya oanade höjder, liksom Anders Öhrström, som förmår variera sig på ett sätt man inte trodde var möjligt. Kajsa Linderholm har en tung bärande roll, med ett kraftfullt utspel. Ingmar Virta är mycket trovärdig som lurifaxen Salomon Ravin. Bra är också Yngve Dahlberg, Karin De Frumiere och Anna Ulin.

De professionella skådespelarna lyfter också amatörerna till nya nivåer. Bäst minns jag Irene Klint och Bertil Westman, två lärare som definitivt har missat sitt kall.

Sommaren är kort, skynda till teatern i Döda fallet. Det är värt ett besök.

Gregor Flakierski

Artikeln innehåller ett bildspelBildspel
Nöjsamt välskrivet livsöde

Nöjsamt välskrivet livsöde

Bok Kerstin Ekman har umgåtts med botanikern Clas Bjekander i naturen och arkiven under lång tid. I en ny bok omfattar hon denne begåvning med den största sympati, skriver VK:s Gunnar Balgård. ?

Världens bästa samtalsöppnare

Världens bästa samtalsöppnare

Krönikor Varför vet inte föräldrarna vad deras barn läser? undrar Johanna Lindbäck, som tipsar om att det skrivna kan ge upphov till samtal i svåra ämnen. ?

Tidvis bländande dubbelkonsert med lyrisk ådra

Musik Med en Tjajkovskij som tog publiken med storm och en kammarkonsert med kvinnliga tonsättare inleddes på torsdagen konsertsäsongen på Norrlandsoperan. ?

Livet och dikten flöt ihop

Livet och dikten flöt ihop

Kultur Det plågsamma och svåra, ofta hämtat ur författaren Kerstin Thorvalls egna liv, kombinerade hon med ett lekfullt och humoristiskt språk. Litteraturvetaren Maria Jönsson ville undersöka den spännande motsägelse och skrev en bok om författarskapet.  ?

Jag försöker förstå hur hets känns

Jag försöker förstå hur hets känns

Krönikor Föreställ dig att det skulle dyka upp en organisation som drev kravet på att det borde finnas färre vita, medelålders manliga cineaster här i landet. Det kanske inte skulle oroa dig kära läsare … ?

Norstedts PR-strategi raserar intellektuellt kapital

Norstedts PR-strategi raserar intellektuellt kapital

Krönikor Fulspel och halvlögner i cirkusen kring Millennium tar heder av både litteraturen och kulturkritiken. ?

Sandström återvänder  till operan

Sandström återvänder
till operan

Kultur Ny composer in residence på Norrlandsoperan blir Jan Sandström. Han är en av landets mest spelade samtida kompositörer och känner det som att komma hem när han nu ska skriva tre nya verk för operahuset i Umeå. ?

Rapport från elitens hemvist

Rapport från elitens hemvist

Bok Mikael Holmqvists bok Djursholm Sveriges ledarsamhälle är en rapport från ett samhälle baserat på individens sociala värde, på hens aura, strålglans eller nimbus, skriver Jonny Hjelm. ?

Mörkrets tid en tillgång

Mörkrets tid en tillgång

Kultur Nord-Norges mörkertid gör vintern till en period långt från de stora projekten. Samtidigt är det ett område där tillväxten gror, med expanderande gruvindustri och aktiv renskötsel. För att inte tala om konstens möjligheter.  ?

Kulturhuset tar ny fart

TV: Kulturhuset tar ny fart

Kultur Till helgen anordnas ny Kulturhus- festival vid lokstallarna på Haga. I år utomhus, med förhoppningar om en fortsättning där fler kulturella uttryck ska samsas inom samma väggar.  ?

Vemod och humor i stark debut

Vemod och humor i stark debut

Bok Sällan möter man en röst så originell och övertygande och samtidigt så befriad från poser – det skriver Sara Meidell som läst Stina Stoors nio noveller i hennes bokdebut. ?

Sara Meidell

 

 

 

 

Kulturredaktionen
Telefon: 090-17 60 38
sara.meidell@vk.se

Monica Z och Alice Babs i DDR?

Monica Z och Alice Babs i DDR?

Essä Hur skulle de två storheterna, sångerskorna Alice Babs och Monica Zetterlund ha uppfattats i DDR? Frågan ställd av Leif Larsson som funderar vidare kring de två motpolerna.  ?

Konsten berättar om det nya Kiruna

Konsten berättar om det nya Kiruna

Krönikor VK:s Sara Meidell åker till Kiruna och studerar flytten av staden med konsten som analysredskap. ?

Vi har inte råd att tramsa på detta vis

Vi har inte råd att tramsa på detta vis

Bok En svensk barnbok toppar Amazons försäljningslista – men jublet över nyheten fastnar på tvären, skriver Sara Meidell. ?

Manisk tolkning av mångtydig myt

Manisk tolkning av mångtydig myt

Essä Tour de France förbryllar och förför. En manisk jakt i gränslandet mellan människa och myt är över för i år. Karl Sundström följde ett land som följde sin Tour.  ?

Ett löjets skimmer över upphovsrättförsvararna

Ett löjets skimmer över upphovsrättförsvararna

Krönikor PO Ågren: Förbud mot att fota mat och offentliga byggnader nöter på vår allmänna rättskänsla. ?

Upphovsrätten fungerar

Kultur Att stärka konstnärers inkomstmöjligheter borde välkomnas, skriver Mats Lindberg, vd Bildupphovsrätt i Sverige i ett svar till PO Ågren. ?

Leva med häpnad

Krönikor Om sitt möte med författaren Oliver Sacks och om hans livgivande nyfikenhet skriver Örjan Abrahamsson i veckans litteraturkrönika.  ?

Mest läst på Kultur