Ny användare

Få tillgång till alla nyheter på vk.se genom att starta en prenumeration idag. Du som redan prenumererar på papperstidningen kan aktivera ditt kostnadsfria digitala konto, VK+.

Klicka här för mer information.

Logga in

Kultur

Filosofi lite från sidan

Publicerad 25 juni 2012

Kultur Per Runesson om ett program som fjärmat sig från sitt ursprungliga filosofiska rum.

I radion finns ett program med titeln Filosofiska rummet. När det en gång i tiden startade handlade det om det rubriken anger: filosofi. Det var tre stockholmsfilosofer som talade om kunskapens giltighet, varat, moralen och annat filosofiskt. Men som i andra sammanhang så tyckte någon att det här var väl ensidigt. Varför inte vidga programmets sfär, varför stanna vid rent filosofiska frågor, varför inte plocka in lite psykologi också? Och sociologi, och teologi, och vetenskapshistoria och kanske något ytterligare? Då skulle denna programpunkt bli lite nyttigare, var väl tanken.

Och så blev det. Programmet kom att alltmer fjärma sig från filosofin. Det blev inte alls ointressant, det fanns och finns mycket av intresse men det är inte filosofin som är poängen och kärnan.

Det dyker upp filosofiska vinklar och resonemang i programmen, men ofta liksom lite på sidan. Ämnen har varit till exempel: psykiatrins historia, som är mera historia än filosofi, självmordstankar, som är mera psykologi, förhållandet de intellektuella och idrotten. Där fanns överraskande mycket ”filosofi” delvis tack var Sverker Sörlins närvaro och ”Det går förmodligen åt skogen. Om mänsklighetens undergång och vad vi kan göra för att rädda oss.” Det låter ju mera som något för ekonomer, biologer, klimatforskare än för filosofer. Vidare: ”Anders Behring Breivik och verkligheten” vilket återigen ger filosofin en perifer roll och passar psykiatriker, psykologer än filosofer.

Vad är då ”filosofi”? Vi går till Isaiah Berlin (Men of Ideas). Han säger om filosofen att denne inte kan göra mer än att söka klargöra vad som står på spel (make as clear as he can what is at stake). Filosofen söker de principer som ligger bakom varje konflikt och reder ut dessa och ställer frågan om vilka premisser de olika argumenten vilar på.

Vidare granskar han eller hon de begrepp som används och ser om dessa är korrekt definierade. Till exempel: någon vill slippa betala mer än ett minimum i skatt och vill slippa statliga och kommunala pålagor, vill bygga sitt hus hur som helst utan bygglov. Den personen skulle kunna hänvisa till en princip om individuell ”frihet” (från något), En person som tycker tvärtom, skulle kunna anföra en princip som hänvisar till tidigare fattade politiska beslut, allmänintresse och liknande. Ett annat exempel: i mars 1999 bombades Serbien av Nato-flyg. Serbien protesterade och hävdade principen om nationell självständighet, medan Nato pekade på principen om rätt att stödja en minoritet som utsätts för statligt våld, här etnisk rensning, alltså Kosovoalbanerna.

Det är inte filosofens uppgift att uttala sig om vad som är rätt eller fel. Filosofen ska bara just klargöra frågan och peka på följderna om man stöder sig på eller på den principen.

Filosofiska rummet den 10 juni var förresten bra, om filosofiska texters språk och en del om Ludwig Wittgentein. Roligt att höra folk som verkligen hade satt sig in i denne dunkle filosofs idéer om språkspel och annat.

Per Runesson

Mellan liv och dikt

Mellan liv och dikt

Bok Umeå-aktuella Samantha Ellis återvänder till sig själv genom litteraturen och ställer fusionen mellan liv och dikt i centrum ?

251 texter med hög specifik vikt

251 texter med hög specifik vikt

Bok Livliga kast från ämne till ämne, högt och lågt i varierande stämningslägen ryms i Adam Zagajewskis prosasamling. Ett vishetsprojekt, skriver Tommy Sundin som läst. ?

Jag blir aldrig klar med Dostojevskij

Jag blir aldrig klar med Dostojevskij

Krönikor Är globalisering och gränsöverskridande verkligen av godo? Har inte de viktigaste upptäckterna gjorts av individer utanför de gängse sammanhangen? ?

Japansk vardag i fokus

Japansk vardag i fokus

Kultur För sextonde året har två europeiska fotografer skildrat japanskt vardagsliv. 2014 var det svenska fotografen Nina Korhonen och Alexander Gronsky från Riga som fångade sina bild av landet, och resultatet visas under sommaren i Umeå. ?

Svårt känna sig som norrlänning

Svårt känna sig som norrlänning

Krönikor Hur ska en riktig norrlänning vara? Duger jag? Jag är visserligen född i Umeå, liksom mina föräldrar, men det är också problemet.  ?

Slipat när Gamba avslutade

Musik Folklore med influenser från England, Frankrike och Ryssland stod på programmet när Rumon Gamba gjorde sin sista symfonikonsert på Norrlandsoperan. ?

Bilder under ytan

Bilder under ytan

Konst Umeåkonstnären Mark Frygell söker sig under sina egna och betraktarens filter i en ny utställning i Vävens konsthall. ?

En ny vår i kampen mot extremism

En ny vår i kampen mot extremism

Krönikor I brev nummer två från Paris skådar Fredrik Ekelund ett Frankrike efter attentaten. ?

Fruktat lag från skäret

Fruktat lag från skäret

Kultur Ett fynd för den som vill lära känna gårdagens idrottsliv, det skriver Per Runesson om publikationen Visuellt, som i senaste utgåvan beger sig till Norrbyskär. ?

Passion maestrons melodi

Passion maestrons melodi

Kultur Med okuvlig energi har Rumon Gamba utmanat både sig själv och musikerna under åren som chefdirigent för Norrlandsoperans symfoniorkester. Och det lilla operahuset vid sidan om de stora scenerna kommer han aldrig att glömma. ?

Rationella robotar och intuitiva människor

Rationella robotar och intuitiva människor

Musik I en ny bok väcker Linda Johansson en nödvändig filosofisk diskussion i en tid av teknisk utveckling som gör robotar allt mer människolika. ?

Aktion till försvar för hotat konstverk

Aktion till försvar för hotat konstverk

Konst En konstaktion genomfördes på måndagen i Örnsköldsvik för att rädda de popplar som ingår i ett konstverk av Monika Gora, som nu står inför avverkning. ?

Sara Meidell

 

 

 

 

Kulturredaktionen
Telefon: 090-17 60 38
sara.meidell@vk.se

Varför ännu ingen fristad i Umeå?

Varför ännu ingen fristad i Umeå?

Krönikor Det insomnade fristadsprojektet ett sorgligt kapitel i kulturstadens närhistoria. ?

Serie: Språkpolisen

Serie: Språkpolisen

Kultur Anneli Furmarks tecken i tiden. ?

Humoristisk dystopi i Nobelklass

Humoristisk dystopi i Nobelklass

Bok Läs Tommy Sundins recension av nyligen korade Bookervinnaren László Krasznahorkais Motståndets melankoli. ?

Hur länge ska raseriet få fortgå?

Hur länge ska raseriet få fortgå?

Essä Rikard Ekholm om hur kriget i Syrien och Irak drabbar ett kulturarv i civilisationens vagga. ?

Jag har seriekomplex

Jag har seriekomplex

Krönikor  Johanna Lindbäck jobbar hårt för att inte bara läsa texten.  ?

Utan maktanalys i Missenträsk

Utan maktanalys i Missenträsk

Kulturdebatt Att Åsa Linderborg inte reflekterar över sina kultursidors makt är oroande, det skriver Provinsredaktörerna Pernilla Berglund och Helena Fagertun i ett inlägg i Jack Hildén-debatten. ?

Samantha Ellis till ny författarscen

Samantha Ellis till ny författarscen

Kultur Den brittiska dramatikern, journalisten och författaren Samantha Ellis är först ut på Umeås internationella författarscen. ?

Högaktuell radikalitet

Högaktuell radikalitet

Essä Författaren Marguerite Duras är högaktuell än i dag, konstaterar Carl Åkerlund.  ?

Producent prisas av Riksteatern

Producent prisas av Riksteatern

Kultur Riksteatern har utsett producenten Meta Tunell vid Umeå Teaterförening till årets anställd. ?

Bäst på samtidens svåra frågor

Bäst på samtidens svåra frågor

Krönikor Ungdomsböckernas förmåga att frispråkigt renodla gör dem viktiga för att förstå vår svårbegripliga samtid, skriver Maria Jönsson. ?

Mest läst på Kultur