Tre konstnärer från när och fjärran samlas i sommar på Norrbyskär för en utställning där sommarens ljus präglar måleri och glaskonst.

Konst

Livstecken
Leif Ahrle, Andreas Hedberg och Petra Lundström
Norrbyskärs museum
Visas till 3 augusti

På Norrbyskärs museum samlas i sommar en trio konstnärer från när och fjärran – både sett till geografi och konstnärligt uttryck – för en gemensam utställning under rubriken Livstecken, ett tema uttolkat i måleri och glaskonst. Initiativtagare är Vindelnkonstnären Andreas Hedberg och den Londonbaserade Petra Lundström, båda skolade vid Umeå konstskola under tidigt 1990-tal och med sin bas i måleriet.

Genom åren har de följts åt i sina konstnärskap och ställde senast ut tillsammans i London för ett par år sedan.

Ett transparent och sällsamt vibrerande nordiskt ljus förenar de båda målande konstnärerna, men i teman och motiv skiljer de sig markant – Hedberg håller sig troget till det djurmåleri han främst gjort sig känd för, med en djupverkan framför allt uppnådd genom teknisk skicklighet, medan Lundström arbetar med symbolik, ornamentik och textinslag där bilder och färger framför allt syftar till ett gestaltande av livsvisdomar – ibland blir det pratigt och nära det klichéartade, men som strikt estetiskt uttryck är hennes måleri fint komponerat och utstrålande en mild harmoni.

I väl utförd hängning lyfter de båda konstnärernas målningar fram den andres egenskaper med ömsesidig respekt och skapar en trivsam sommarljus stämning.

Men det är den tredje konstnären i sommaruppställningen, Leif Ahrle (jo, den Leif Ahrle), som med sin glaskonst står för utställningens mest karismatiska inslag – jo, även borträknat kändisfaktorn.

Parallellt med sin skådespelarkarriär har Ahrle, sedan 1960-talet faktiskt, odlat ett konstnärskap och ställt ut både i Sverige och internationellt.

På Norrbyskär visar han prov på sin glaskonst i två skilda uttryck – dels serier av äggformade eller strömlinjeformade verk med färgat glas i bubblor, stråk eller strömmande fält inbäddat i glaset, dels i form av skulpturer där färgen ligger i en matt yta utanpå verken.

Ställda intill varandra spelar högglans och strävhet i glasverken effektfullt mot varandra, det är intressant att notera hur en solid glasmassa samtidigt kan suga åt sig omgivande ljus och utstråla ett eget sken. Allt beroende – förstås och som alltid inför livet med alla dess tecken och uttryck – på var i rummet vi som betraktar placerar oss.

Sara Meidell