Murhaf Fanous, flykting från Syrien, hungerstrejkar för att kunna återförenas med sin familj.

- Jag kan inte vänta längre, säger han.

Murhaf Fanous bor på flyktingförläggningen i Holmsund medan han väntar på sitt uppehållstillstånd.

Ett halvår har gått, men nu har han fått veta av Migrationsverket att han måste vänta ytterligare tre månader.

- Det är krig runt mitt hus i Syrien. Vi kan inte vänta.

Murhaf Fanous har fru och två döttrar i kuststaden Latakia i Syrien, en timmes bilväg söder om gränsen till Turkiet.

Om han inte får uppehållstillstånd kan han inte få hit sin familj.

- Jag kan inte återvända till min familj och min familj kan inte komma hit.

Han berättar att familjen sover på köksgolvet för att inte bli beskjutna.

Murhaf Fanous är palestinier, men har bott i Syrien i hela sitt liv. Han drev en biljardsalong i sin hemstad.

I början av augusti i fjol förändrades hans liv radikalt.

Han tillhörde motståndsrörelsen och stod plötsligt öga mot öga med soldater från armén.

Han visar sina skottskador. En kula gick genom mjukdelarna i höften, en annan snuddade vid halsen nedanför örat.

Han lyckades undkomma med livet i behåll och fick hjälp att gömma sig under ett bussäte.

Ny bild av Sverige

Han flydde till grannlandet Turkiet. Därifrån hade han planer på att ta sig vidare till Tyskland eller USA, men valde att ta sig till Sverige sedan en vän berättat positiva saker om landet.

Ett halvår senare har han fått en annan bild.

- Varför ska det dröja så länge för mig att få uppehållstillstånd? Varför går det fortare för dem som kommer från Iran och Afghanistan?

Murhaf Fanous misstänker att de svenska myndigheterna vill avvakta händelseutvecklingen i Syrien. Om regeringen faller och motståndarna segrar kan kanske flyktingarna från Syrien återvända?

Murhaf Fanous säger att det inte kommer att bli så.

- Al Qaida har tagit över motståndsrörelsen. En diktatur kommer bara att ersättas av en annan diktatur.

Murhaf Fanous förklarar att han har problem med bägge sidorna.

- Jag vill ha frihet för frihetens skull, jag vill inte ha frihet för islam eller för kristna.

Murhaf Fanous har ett brev från sin äldsta dotter fasttejpat på väggen. Ovanpå tv:n står ett inramat foto av frun och barnen.

Han tar fram sin bär- bara dator och visar ohyggliga filmbilder från sin hemstad.

Han berättar att han brukade hindra sin dotter från att se våldsamma filmer på tv. Nu har familjens granne fått halsen avskuren.

- Jag behöver ett positivt besked för min familjs skull.

Murhaf Fanous säger att han menar allvar med sin hungerstrejk.

ANDERS WYNNE