Ny användare

Få tillgång till alla nyheter på vk.se genom att starta en prenumeration idag. Du som redan prenumererar på papperstidningen kan aktivera ditt kostnadsfria digitala konto, VK+.

Klicka här för mer information.

Logga in

Kultur
Foto: Per A Adsten Estetstudenter från Midgårdskolan som vill satsa vidare på sitt skapande.

Ser en framtid som skapande

Publicerad 14 juni 2012

Kultur De är inställda på att det ska bli slitigt, dåligt betalt och svårt att få jobb men inget avskräcker de fem studenter som med övertygelse vill satsa vidare på sitt konstnärliga uttryck. – Passionen är värd att kämpa för.

Det handlar om dans, teater, kostym, bild och musik. I tisdags tog de studenten efter tre års studier på Midgårdsskolan i Umeå. De flesta elever som går estetprogrammet gör det för att orka med de tre sista åren på gymnasiet, men några av dem vill satsa vidare.

Amanda Nordstrand är en av dem som funderade på att söka ett program som tydligare skulle ge ett framtida jobb, samtidigt skulle hon ta sig igenom tre år så varför inte göra något kul?

Åren har gett mersmak så nu hoppas hon komma in på Umeå konstskola efter ett års paus.

– Bild är en del av mig, att inte välja den vore att förneka mig själv, säger hon.

Malin Adolfsson hade egentligen tänkt gå jägarlinjen i Lycksele men föräldrarna fick henne att stanna i stan och hon har trivts på teaterprogrammet från första dagen.

– Vi har inte bara utvecklats som skådespelare utan även som människor.

Hon har tänkt sig ett år med språkstudier utomlands innan hon ska söka till teaterhögskolan. Malin vill se hur långt hon kan komma.

– Om jag skulle ge upp nu skulle jag ångra mig om några år.

Amanda Rosenkvist Ågård är klasskompis med Malin men hennes intresse för kläder har väckt intresset att studera vid någon av högskoleutbildningarna till kostymör.

– Jag behöver bara lite förkunskaper först.

Linnea Bay har redan kommit in på den ettåriga förberedande dansutbildningen på Balettakademin i Stockholm, men helst vill hon bli danslärare.

– Jag mår bra och blir glad av att få hålla på med dans och den känslan vill jag att fler ska få uppleva.

Elmer Hallsby hade aldrig haft så bra betyg i högstadiet om inte viljan att komma in på musikprogrammet varit så stark. Han ser inget alternativ till att inte fortsätta utvecklas som musiker så parallellt med sitt band ska han gå rockmusiklinjen på Dalkarlsås folkhögskola.

– Jag kan inte se mig själv göra något annat.

Alla pratar om hur roligt de har haft och hur de har utvecklats. Lusten har vuxit under åren och blivit en stark drivkraft.

– Begreppet är djupare än bara kul. Det handlar om någonting jag vill få utlopp för, ett tankesätt kring idéer jag vill uttrycka, säger Elmer.

– Det är verkligen inte alltid kul men ändå något intressant som man vill göra, och när man lyckas få ut det man hade tänkt så blir man himla lycklig, säger Amanda Nordstrand.

– Det är ändå bekräftelsen på att det man gör är bra som man strävar efter, säger Amanda Rosenkvist Ågård.

Men även om den tillfredsställelsen är stark kan det vara lika givande att skapa för sig själv tycker Elmer.

– Det är en del av min identitet.

Linnea starka drivkraft är att få sprida vidare de upplevelser och kunskaper som hon själv fått, inte minst av den konstnärliga dansen.

– Att få andra att uppskatta konst är viktigt, tycker hon.

Estetiken har helt klart ett egenvärde, och svaren på frågan varför vi behöver kulturarbetare är många.

– Jag tror att konst och kultur är någonting alla behöver. Alla kan njuta av det och alla påverkas på olika sätt, säger Amanda Rosenkvist Ågård.

Malin är övertygad om att det behövs nya idéer.

– Alla är olika och om det bara är samma personer som uttrycker sig sker ingen utveckling.

Elmer talar om ett mänskligt behov.

– Vi behöver kultur för att fungera, annars blir man knäpp, säger Elmer.

– Om vi hade bott i ett svart hål, hur bra hade vi mått då? under Amanda Nordstrand, som menar att kulturen finns över allt i vardagen vare sig vi är medvetna om den eller inte.

De är alla inställda på att det kan bli slitigt och tufft att komma in på de utbildningar de hoppas på, men det är värt ett försök.

– Även om det är få karriärmöjligheter känner jag att passionen är värd att kämpa för, säger Amanda Rosenkvist Ågård.

Malin Adolfsson tror att även om hon i framtiden inte kommer att ägna sig åt teater så kommer hon alltid att ha nytta av det hon lärt sig.

– För mig är försörjningen helt underordnad, bara jag har mat, säger Elmer.

– Kanske är det skitkorkat att försöka hålla på. Det är en svår bransch men de små stunderna när man lyckas ger motivationen, säger Amanda Nordstrand.

Att kulturarbete från vissa håll bemöts med en fnysning har de inga problem med, tvärtom.

– Vi kanske inte genererar lika mycket intäkter som andra, men det väger upp mer än väl i mänskligt välmående.

Karin Bernspång

Han ger ansikte åt franska fattigdomen

Han ger ansikte åt franska fattigdomen

Kultur Fattigdomen breder ut sig i Paris, men det är en skådespelare som lyckats ge ansikte åt de fattiga, skriver författaren Fredrik Ekelund.  ?

Röriga minnen från olika krig

Röriga minnen från olika krig

Bok Journalisten Bertil Karlefors skriver om sina upplevelser från krig och stora dramatiska händelser, men särskilt personlig blir han inte. Dessutom verkar han inte helt sympatisk, skriver Lars Böhlin.  ?

En hämnd mot tjockismen

Bok Liza Marklund är bara en av många nutida deckarförfattare som skriver för långt, skriver Tomas Strandlund som tar hämnd på tjockismen.  ?

Bättre berättare än de flesta

Bättre berättare än de flesta

Bok Stephen King är en god lärjunge till Alfred Hitchcock, skriver Annelie Bränström Öhman som läst nya romanen Mr Mercedes.  ?

Doroteaupproret bär frön till jämlikt samhälle

Doroteaupproret bär frön till jämlikt samhälle

Kultur Att inte fascineras av Doroteabornas till synes orubbliga motstånd är svårt, skriver Erik Persson som ser konflikten kring sjukstugan som en pusselbit i en större samhällsomvandling.  ?

Hör ett smakprov på operan i fårhuset

TV: Hör ett smakprov på operan i fårhuset

Scen Hör ett smakprov på den vackra sången. ?

En kvittrande föreställning

En kvittrande föreställning

Scen Det tyckte VK:s recensent om Opera i fårhuset. ?

Myten Brøgger består

Myten Brøgger består

Bok Än en gång njuter Suzanne Brøgger av att leka kurragömma med läsarna – nu med täckmantel av den biografi Louise Zeuthens lydigt sömmar, det skriver Annelie Bränström Öhman som läst. ?

Kieruna med nya röster

Kieruna med nya röster

Kultur Gruvstaden Kiruna målas med ljus och mörker i nya Provins, en anrättning där Kerstin Bergströms författarskap vackert presenteras och där Stig Larsson står för sältan. ?

Sara Meidell

 

 

 

 

Kulturredaktionen
Telefon: 090-17 60 38
sara.meidell@vk.se

FLYKTVÄGAR
Skälet till att kvinnor kryper

Skälet till att kvinnor kryper

Kultur De krypande kvinnorna skulle kunna stå som tema för hela 1900-talet, skriver Annelie Bränström Öhman som känner att inte mycket har förändrats på 2000-talet. ?

Flykt från jagets skevhet

Flykt från jagets skevhet

Kultur Vore livet lättare utan tillgång till flyktvägar? frågar sig Tommy Sundin som i sin betraktelse över klassikern En förlorad värld finner ett nekande svar.  ?

På jakt efter friheten i norr

På jakt efter friheten i norr

Kultur Per Runesson följer the Underground Railroad och slavarnas väg mot frihet i norr i kulturens sommarserie om flyktvägar. ?

Kroppen valde att fly

Kroppen valde att fly

Kultur Under åren av militärövning stod den förträngda ångesten på lut. Om hur den till sist bröt fram berättar Gunnar Balgård i kulturens sommarserie. ?

Farväl, Facebook?

Farväl, Facebook?

Kultur VK Kulturs sommarserie ”Flyktvägar” inleds med en betraktelse av Sara Meidell kring nätberoende och flyktförsök från sociala medier i sommartid. ?

Att fly från och att fly till

Att fly från och att fly till

Kultur Om litterära flyktvägar som fängslat och fascinerat skriver i dag Lena Kjersén Edman i sitt bidrag till kulturens sommarserie Flyktvägar. ?

Kriminalserie Stig Larssons nya giv

Kriminalserie Stig Larssons nya giv

Kultur 36 år efter debuten försvarar 60-årsfirande Stig Larsson sin plats som den modernistiska litteraturens rockstjärna. I en exklusiv intervju för VK berättar han om kulturbråk, vänskaper och sitt nya projekt; en kriminalserie i SVT. ?

Mest läst på Kultur