Kontakterna och samarbetet med Europa är en viktig del av Kulturhuvudstadsåret 2014. Men de mest avlägsna delarna av Europa, med de länder som inte är med i EU hamnar utanför. Corners, ett resande projekt initierat av Intercult, med konstnärer, forskare och arkitekter söker upp de mer okända länderna och skapar kulturkontakter där demokratin sitter trångt och krig i många fall har lämnat svåra sår efter sig.

Kulturhuvudstad 2014 är EU:s projekt. Kanske ännu viktigare i dag än då Umeå tog hem arrangemanget 2009. När EU nu krackelerar är det övergripande syftet med kulturhuvudstäder – det att göra en europé av både tysk och grek, skotte och portugis, svensk och bulgar mer angeläget och samtidigt svårare än på länge. Umeås turné med ishotellets igloo till ett antal europeiska städer kommer att rikta sig mot det västliga, välmående Europa, i första hand till de städer där Visit Sweden, statens turistorganisation är etablerad.

Men ett helt annat Europa får syn på Umeå och det nordliga genom kulturprojektet Corners. Där finns Umeå med som en part tillsammans med organisationer i Polen, Kroatien och Slovenien. Corners står för idén att låta några av Europas avlägsna hörn mötas, oavsett om länderna är EU-medlemmar eller inte. Det har resulterat i att Europa täcks in på ett sätt som knappast hade varit möjligt annars. Fyra expeditioner med buss där konstnärer, forskare och arkitekter deltar organiseras inom projektet. Resmålen är mindre orter i Europas utkanter och det är lokala organisationer av olika slag som arrangerar kontakterna med konstnärer och det lokala samhället.

- Jag tycker konceptet är genialt, säger Lars-Göran Karlsson, sociolog på Umeå universitet, som var deltagare på den senaste resan som gick till sex länder, bland dem Bosnien och Kosovo. Att resa i grupp i buss under några veckor skapar gemensamma erfarenheter, men också inblickar i andras förhållningssätt till det okända.

- Det är ofta undanskymda miljöer som varit resmål, berättar Lars-Göran Karlsson och att bearbeta nya intryck tillsammans kan ge en bas för konstnärliga verk som kan erbjudas i nästa fas av projektet.

Resan på Balkan gav inblickar i vilka effekter kriget under 1990-talet fortfarande har. Ett viktigt mål var Mostar, den stad där bron med stark symbolisk betydelse har byggts upp igen.

- Den är renoverad, men samhället som helhet präglas av en starkare uppdelning, av strikta gränsdragningar mellan människor som ett resultat av kriget, berättar Chris Torch från Intercult. Muslimerna har egna skolor och kroaternas barn går i andra.

På den offentliga nivån är strukturerna på Balkan generellt sett svaga. För kulturen innebär det i stor utsträckning att kraften och organiseringen kommer underifrån. Dokumentärfilmfestivaler, författarfestivaler och arbeten för en gynnsam stadsutveckling var några av de aktiviteter gruppen kom i kontakt med på mindre orter och aktiva från olika organisationer åkte med och deltog i diskussionerna i bussen.

Den första resan genomfördes i augusti förra året och gick från Mo i Rana till Umeå. Resa nummer två började vid Svarta havets östkust, gick från Hopa i Turkiet till Baku.

- På den resan mötte vi många konstnärer från södra Kaukasus, Georgien och Azerbajdzjan berättar koreografen Kajsa Sandström som har sina rötter i Umeå. På nya platser och i kontakter med andra utvecklas nya idéer. Det blir ju oftast människor som är intresserade av utmaningar man möter på en resa som den här.

- För mig blev det en intressant upplevelse att på den första resan vara en av dem som stod för den lokala anknytningen, att arrangera möten här i Umeå, berättar Helena Wikström, konstnär och ansvarig för konstverksamheten i Norrlandsoperans Vita kuben.

- Genom att resa tillsammans med andra ges man en möjlighet att se både landskap, politik och samhälle på många olika sätt. När jag reste med till Svarta havet fick jag ett nytt perspektiv på oss själva. Hur privilegierade vi är som kan få stöd för olika idéer och projekt.

- Det vi såg i Azerbajdzjan var dels att konstnärerna inte kan räkna med stöd utan är tvungna att ordna allt själva, men också att de ekonomiska skillnaderna är enorma. Landet rymmer både superrika och superfattiga, säger hon.

Utifrån resorna har Helena knutit många värdefulla kontakter, både med konstnärer som samarbetspartners och möjliga utställare i Umeå, men även med institutionella samarbetspartners. En mer konkret idé där diskussioner redan startats är att få i gång residenceutbyten mellan Gdansk, Rijeka och Umeå.

I nästa fas är avsikten att ett antal konstprojekt skall förverkligas, men finansieringen av den delen återstår.

På planeringsstadiet finns också att Corners-projektet skall finnas med i 2014-projektet i Umeå.

- Vi diskuterar nu hur Corners skulle kunna vara en del av invigningen 2014, säger Chris Torch från Intercult.

Men han är samtidigt medveten om de ekonomiska villkoren.

- Vi samarbetar gärna, men kan inte göra deras jobb med finansieringen, understryker Chris Torch.

Kajsa Althén

Se Helena Wikströms bilddagbok – klicka här.