Eurozonens krisfond överförde i dag på morgonen nödlån för 4,2 miljarder euro till Grekland, pengar som i första hand ska täcka upp för det krisdrabbade landets närmaste förestående amorteringar och räntekostnader.

Ytterligare 1 miljard euro kan komma att betalas ut i juni, om det finns behov, skriver EFSF i ett pressmeddelande.

EFSF-chefen Klaus Regling förklarar samtidigt, på en pressträff i Wien, att det efter juni inte blir fler utbetalningar av nödlån till Grekland förrän EU, IMF och ECB – den så kallade trojkan – har konstaterat att landets regering uppfyller de lånevillkor som ingår i stödprogrammet för Grekland.

Långivarna kräver bland annat att nästa grekiska regering ska minska statens budget med 11 miljarder euro på två år.

Kraven är omstridda då tidigare åtstramningar i kombination med andra faktorer har raderat ut en halv miljon jobb på fyra år.

I januari uppmättes arbetslösheten i landet till 22 procent, med en topp på 54 procent i åldersgruppen 15-24 år.

Till årsskiftet beräknas Greklands ekonomi ha krympt med drygt 20 procent sedan 2008.

Evangelos Venizelos, ledare för det grekiska socialistpartiet Pasok, väntas vid lunchtid i dag formellt få uppdraget att försöka bilda regering av Greklands president.

Venizelos, vars parti rasade från 44 till 13 procent i valet i helgen, har inför mötet aviserat att han ska sondera intresset för samverkan med Demokratiska vänstern, med 6 procent av rösterna, och det nybildade konservativa partiet Oberoende greker, med 10,6 procent.

Om det faller väl ut väntas han troligen i morgon gå vidare med samtal med ledarna för de två största partierna i helgens val: Ny demokrati-ledaren Antonis Samaras och vänsterpartiet Syrizas ledare Alexis Tsipras.

Förutsättningarna för att Venizelos ska lyckas att bilda regering är dock små och ger han upp, som Samaras och Tsipras gjort tidigare i veckan, väntar troligen nyval i juni.