Valet i Grekland, där mer än 30 partier slåss om de 300 mandaten i parlamentet, är i full gång. Intresset ser ut att vara stort vid en vallokal i Aten där en strid ström av väljare från alla politiska läger gör sitt val.

En strid ström av väljare från alla politiska läger går vid lunchtid in och ut ur vallokalen, förlagd till ett anrikt gymnasium i centrala Aten.

Valdeltagandet, som var på drygt 70 procent 2009, väntas enligt många bli ovanligt högt.

Helena Koutouvali, 37, jobbar med marknadsundersökningar i Aten. Hon har just röstat på Drasi, ett litet och nyskapat liberalt parti som leds av den före detta Ny demokrati-politikern Stefanos Manos, när TT:s utsände träffar henne.

— Det var inte lätt att välja, säger hon.

— Men jag vet att jag inte vill rösta för Pasok eller Ny demokrati. Det går inte längre. Saker måste förändras.

I valrörelsen har Drasi pläderat för genomgripande reformer av pensions- och skattesystemet och en massiv avreglering och privatisering av statliga tillgångar.

— Jag vill också ha ett socialt skyddsnät som fungerar, som vänstern. Men först måste vi ta oss ur krisen och få igång näringslivet. Det behövs en omstart, säger hon.

Hon sitter utanför vallokalen med sin tremånaders bäbis i en barnvagn och väntar på sin man, finansanalytikern Dimitris Peppas, 38.

Han har just röstat på vänsterpartiet Syriza.

— De sätter folkets behov före företagens, säger han.

Peppas hoppas att Syriza ska bli stommen i en framtida vänsterkoalition, men han tror det dröjer till nästa val innan den kan formas.

I vimlet utanför vallokalen stöter TT:s utsände bland annat på en före detta grekisk försvarsminister, 80-åringen Alexander Papadongonas.

Han var som högt uppsatt officer i flottan bland annat med i ett misslyckat kuppförsök 1973, som slutade med att han fängslades av den styrande juntan. När han blev fri övergick han till politiken.

— Jag kommer rösta på min son. Jag antar att jag för min del inte har mycket till val, säger han.

Sonen, den 35-årige Ny demokrati-politikern Dionysios Papadongonas, räknar med att få en plats i parlamentet om partiet får det stöd i valet som opinionsmätningarna har antytt.

Enligt Alexander Papadongonas står Grekland just nu inför ett vägskäl, politiskt. Situationen är unik, påpekar han.

— Det är många partier som deltar i valet och jag hoppas, för vårt lands skull, att vi i morgon har vad som krävs för att forma en hållbar regering, säger han.

— Det är svårt att förutse vad som händer annars. Situationen är farlig, säger han.

Särskilt varnar han för följderna av om Grekland i upprepade val inte lyckas skapa underlag för en hållbar regering.

— Men personligen är jag optimistisk. Gud är på grekernas sida.

Vallokalerna stänger klockan 18 svensk tid. Då väntas också en stor vallokalsundersökning. Denna mätning blir dock mer svårbedömd än sådana brukar vara.

Väljarnas alternativ är fler än normalt, med 32 partier i startfältet, vilket gör att man måste täcka upp för många scenarion. Samtidigt har traditionella skiljelinjer i grekisk politik luckrats upp i landets djupa finansiella och politiska kris. Hur detta har påverkat väljarnas beteende är svårt att väga in när mätningarna görs.

Stalltipset är därför att vänta in ett större antal färdigräknade valkretsar innan man börjar grubbla på mandatfördelningen i Greklands nästa parlament.