Din förskola tvingas ge bort pengar till andra

Nyheter.
Länets kommuner skickar 100 miljoner skattekronor till rika Stockholmskommuners förskolor. Ett gammalt system ger storstadskommunerna ekonomiska fördelar. VK har undersökt hur systemet slår mot länets förskolor.
Västerbottens-Kuriren
Uppdaterad 30 april 2012 kl. 07:32

Kostnadsutjämningen mellan kommunerna är en skatteväxling som ska garantera att finansiering av offentlig verksamhet har samma förutsättningar i hela landet.

Utjämningssystemet för förskolan utformades i mitten av 1990-talet. På den tiden hade storstadskommunerna en mycket högre andel barn på förskolan jämfört med resten av landet.

Maxtaxereform

Därför gick en del av pengarna från glesbygd till storstäderna, som då hade högre kostnader för förskolan.

Barn som går i förskola har sedan dess ökat i hela landet, en följd av max- taxereformen och införandet av allmän förskola. Nästan alla går i förskola eller i pedagogisk omsorg, oavsett var de bor. Rikssnittet är 87 procent.

Nyttjandegraden är lika stor i glesbygd som i storstädernas förorter, men kostnadsutjämningssystemet är inte förändrat. Det ser detsamma som för 20 år sedan.

Pengarna fördelas efter en förväntad andel barn istället för det faktiska antalet.

Rika kommuner som Täby och Lidingö har en förväntad standardkostnad på mer än 70 000 kronor per barn och år medan Åsele förväntade kostnad är 44 701 kronor per barn och år. Därför får Åsele kommun bidra med pengar till de rika Stockholmskommunernas förskolor.

Ett system som i stället anpassar utjämningsbidragen efter det verkliga antalet barn på förskolor skulle ge Åsele ett tillskott på 3,9 miljoner kronor per år.

Får ersättning för fler

Sollentuna kommun, utanför Stockholm, får till och med ersättning för fler barn än det finns i kommunen eftersom nyttjandet av förskolan där förväntas vara 26 procent över det numera höga riksgenomsnittet på 87 procent.

Regeringen tillsatte 2008 en kommitté som skulle se över de kommunala utjämningstransaktionerna. Den presenterade sina slutsatser för ett år sedan. Den var då helt enig om att utjämningen av kostnader för förskolan måste förändras. Trots det har ingenting hänt.

- Kommittén var helt enig, över alla partigränser. Det befintliga systemet innebär att glesbygdskommuner går miste om mellan tre och nio miljoner kronor per år, men regeringen vill inte ta till sig det, säger Björn Sundström, ekonom vid Sveriges kommuner och landsting, som var kommitténs ordförande.

Systemet borde anpassas

En trolig förklaring till att inget politiskt parti väljer att driva frågan är att en förändring av systemet kommer att drabba röststarka kommuner i Stockholmsområdet.

En del av dessa kommuner skulle gå miste om utjämningsbidrag på mer än 100 miljoner kronor per år.

- Jag är inte politiker. Jag har bara suttit med i kommittén där vi konstaterade den här skillnaden. Rätt ska vara rätt. Systemet borde därför anpassas till dagens verklighet, säger Björn Sundström.

Kerstin Eriksson
090-17 60 72
kerstin.eriksson@vk.se

Annons
Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Denna artikel beskriver det vi känner till just nu. Vid nyhetshändelser kan händelseutvecklingen förändras efter att artikeln publicerats. Läs mer här
Annons
Annons
Västerbottens-Kuriren
facebooktwitterinstagramrss
phone
  • Växeln
  • 090-17 60 00
  • Redaktionen
  • 090-17 60 10
  • 090-17 60 11
geo
  • Besöksadress
  • VK
  • Förrådsvägen 9
  • 901 70 Umeå
Ansvarig utgivare: Ingvar Näslund | © Copyright Västerbottens-Kuriren | Allt material på sajten är skyddat enligt upphovsrätten