Samiska namnval ifrågasätts

Publicerad 27 april 2012 kl 11.55

Sametingets språkkonsulent ifrågasätter namnaval på två orter i länet.

I ett brev till Lantmäteriet ifrågasätts de samiska namn som beslutats för Dorotea och Lycksele, eftersom de inte följt rekommendationerna från Samiska språknämnden, gemensamt organ för de nordiska sametingen.
Viktigt för de delade meningarna har varit var man drar gränsen mellan syd- och umesamiskan, enligt brevet. Språkkonsulenten vill därför ha ett nytt yttrande från Lantmäteriet om dessa frågor.

Andra läste även:

Läs våra kommentarsregler innan du skriver ett nytt inlägg

Umesame

Språkkonsulenten vill enbart framhålla sydsamiskan, han tar ingen hänsyn till att Lycksele alltid har varit ett centrum för umesamiskan. Han ifrågasätter professprer och övrig expertis för egen vinning. En helt enig sameförening förordar umesamiska, till och med kommunens styrande har ställt sig possitiv till umesamiskan

Karl

Visst finns det olika meningar om detta i sameföreningen också, det beror bara på vem man frågar och vilka argument man förordar.

Arab

Uppriktigt sagt vem bryr sig om det är syd- eller nordsamiska som står på skyltarna. Huvudsaken är att det står på svenska så alla hittar dit de avser att åka. Men självklart får man önska så vill jag nog att skylten också ska vara på swahili. Känner en som bott här jättelänge och kan just det språket.

http://www.facebook.com/arowanaj Daniel Johansson

Orten bör ju ha sitt rättmätiga namn.

B.B

Vad blev det för namn på Dorotea? Hoppas det blev Grapenjaure, för det var samernas namn på sjön Bergvattnet.
Gaup

Tycker krapphåle är träffande namn på Dorotea =)
fjällbruden

Fråga de riktigt gamla samerna som genom släkte kommer från trakten så får ni kanske svaret. De äldre icke samerna som ofta oxå har en del sameblod i sig kan kanske tala om vad platsen egentligen heter. Jag har själv hört andra namn på platser som nu fått helt nya namn. Men så är det ju med de svenska namnen med. De förändras med tiden och blir modernare.

Janne

Det finns en hel del som tyder på att den samiska som talades i skogslandet fick stryka på foten tidigt i våra trakter. Prästerna som kom till Åsele lappmark på 1700-talet menade att det inte fanns någon anledning att lära sig samiska, eftersom svenskan redan då fått en så pass dominerande ställning.

Det är utan tvekan svårt att idag hitta någon som vet hur de gamla namnen lät. Det har tydligen även de som sätter samiska namn på kartorna märkt, eftersom man verkar ha tillsatt någon kommitté med uppgift att hitta på namn där sådana saknas. Jag tycker det samiska språket förtjänar bättre!

Jobb

Till dig Umesame, läs på bättre!
Prosten Pehr Fjellström skrev sina texter och översättningar på det så kallade sydlappska bokmålet, det var ett samling av ord från bla. Pitesamiska och Umesamiska området. Detta bokspråk talades av ingen men kunde förstås av många.
Lars Rangius översatte delar av bibeln (1713 officiellt klar) före Pehr Fj. på en mera genuin samiska för Lycksele Lappmark. Där kan man se typiska sydsamiska företeelser som man nu återfinner i sydsamiskan från Vilhelmina södra sameby och söderut.
Att plocka ut något enstaka ortnamn som indikerar Umesamiska inom sydsamiskt område, och hävda att hela området är umesamiskt, är mycket märkligt påstående, när hela områdets ortnamn och ordföråd är sydsamiskt.
Eller?

Vad går det ut på?
Är det språk eller dialekter?

I Västmanland finns en ort som hetter Fellingsbro men på dialekt så heter den Färsbro. Ska nu alla dialekter också finnas på ortsnamnsskyltar så kan det bli en fara för den s.k nollvisionen.
Räcker det inte med en skylt med ett namn? Då gärna på en dialekt som ligger i närhet med hur den globala befolkningen säger.

Susanne

Kan hålla med om detta. Skyltar är ju till för besökare och inte för folk som bör veta var dom är nånstans!
funderande global medborgare

En liten fråga till ”Eller”:
Blandat ihop ”globala” och ”lokala” kanske?.. Lr missförstår jag din point?