Kritiken mot regeringens satsning på yrkesutbildningar är helt orimlig. Yrkesutbildningarnas status måste bli högre.

Hans Lindberg, ordförande (S) i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, kritiserar (30/3) regeringens satsning på yrkesutbildningarna. Det är inte första gången – vilket i sig är olyckligt.

I sin roll som ordförande bör han istället tydligt jobba för att stärka förutsättningarna för yrkes- och lärlingsutbildningarna. Skolan ska vara till för alla elever, både de som vill läsa på högskolan efter gymnasiet och de elever som vill gå direkt ut i arbetslivet.

Hans Lindberg borde istället för att konsekvent klaga på vad regeringen gör, bekymra sig för vad som bör göras för att fler elever i Umeå ska välja yrkesprogrammen. Det är bekymmersamt att färre elever väljer yrkesprogrammen. Något som på sikt är förödande för rekryteringen av personal till många branscher, inte minst verkstadsindustrin, handel och omvårdnad.

I en förlängning kan detta också få konsekvenser för Umeås tillväxt. Receptet för detta är inte och bör inte vara att tvinga alla elever som väljer yrkesprogrammen att läsa in högskolebehörighet. Elever som idag väljer ett yrkesprogram kan redan nu läsa in högskolebehörigheten genom individuella tillval, genom utökat program på gymnasiet eller på komvux. Detta är dock inte något som bör krävas av alla för oavsett vad vi anser så finns ungdomar vars val att inte välja högskolebehörighet kan vara det bästa valet. De ungdomarna ska också få känna sig välkomna till gymnasieskolan.

Utgångspunkten för en modern gymnasiepolitik är att det ska finnas en chans till en gedigen utbildning, oavsett vilken väg eleverna väljer. En gedigen utbildning handlar om så mycket mer än att välja högskolebehörighet och därför ser jag med tillförsikt på Umeås satsning för att stärka studie- och yrkesvägledningens roll.

Jag vet att Hans Lindberg är lika glad som jag för den här satsningen och min förhoppning är att han gör vad han kan för att Umeås studie- och yrkesvägledare tar yrkesutbildningarnas möjligheter på största allvar och att de genom kompetenshöjning och samverkan bidrar till att fler elever också tar chansen att välja en yrkesutbildning, både med och utan högskolebehörighet.

Han har helt rätt när han säger att regeringen tror att detta på sikt ska minska avhoppen från gymnasieskolan men innan vi vet om det stämmer så måste ungdomarna i Umeå få veta att ett yrkesprogram eller ett lärlingsprogram är ett bra val!

På DN-debatt tisdagen den 3 april skrev Volvos koncernchef Olof Persson så här ”Ungdomar behöver jobb och svensk industri behöver ungdomarna”.

Eftersom utpräglade industrijobb inom produktion har blivit allt mindre attraktiva gör Volvo en satsning som under tre år ger sammanlagt 1200 arbetslösa ungdomar en ettårig utbildning inom industriproduktion och därmed till en möjlighet till en framtid inom industrin.

Fler borde följa Volvos exempel – men hade yrkesutbildningarna en högre status skulle sådana satsningar kanske inte behövas.

Ulrica Westerlund
ledamot (FP) i gymnasie- och
vuxenutbildingsnämnden i Umeå