Vid första tanken ser man inte Filip Hammar och Fredrik Wikingsson som komiker. Men ett par humorgenier är verkligen vad de är. Helt unika med sin blandning av journalistik och humor i ett vanvettigt snabbt tempo, strösslat med mängder av populärkulturella referenser och, i detta fall, en och annan sång.

Jakten på den försvunna staden - Filip och Fredriks otroliga show om Umeå

Plats: Idunteatern.

Publik: Fullsatt, mestadels ung ålder.

Bäst: Kvickheten.

Sämst: Det hela rundades av lite väl snabbt.

Betyg: 4 av 5

I ett otal tv-serier och program, böcker och podcaster har duon (det är väldigt frestande att använda den slitna klyschan dynamisk duo nu) gång på gång visat att de hanterar det allra mesta med briljans. Under deras första liveföreställning någonsin, som ägde rum på onsdagen i Umeå, bevisas att detta nya forum inte är några som helst problem. De har visst blivit coachade av Henrik Schyffert och det är bara att konstatera att Killinggänget-mannen får en ordentlig match.

Jakten på den försvunna staden Filip och Fredriks otroliga show om Umeå handlar förstås om Umeå just denna afton. Filip och Fredrik är på missionståg genom landet för att hjälpa städerna, som enligt deras mening blir allt mer lika varandra och misslyckas med att lyfta fram sitt unikum i exempelvis kommunslogans, att hitta sin själ. Detta genom en ny kommunslogan, och ett flertal misslyckade varianter visas upp.

Även om det är en Umeåshow så handlar det minst lika mycket om Filip och Fredrik. Denna väckelseturné har grund i bådas kärlek till småstaden, som de är uppvuxna i och har ägnat stor del av sitt yrkesliv åt att gestalta, men också sina starka vänskapsband och kuriosa kring dem själva. Därför blir det mer än bara igenkännande skratt kring Umeåfenomen. Det blir också djup. Men jo, Umeåigenkänningen kommer även den.

Det flimrar förbi bilder på såväl Sverker Olofsson och Hanna Ljungberg som bilder på ett regndystert rådhustorg, det snackas om rullpizzan, den uppeldade Scharinska-debatten, Meshuggah, Umeå Open, Sveriges omslagsfysiker nummer ett Patrik Norqvist (som själv är på plats liksom kommunalråd Holmlund, SVT:s Beppe Starbrink, House of Metal-Möken med flera kända ansikten) samt stadens eviga långbänkar och överklaganden. Duon tar igenkänningshumorn till en ny nivå med en show helt eller tja, åtminstone delvis om staden de befinner sig i. Det är en självklar hit hos publiken som behandlar de tu som kungar.

Efter idel whiteboardkluddande väljs till slut följande nya slogan för Umeå (i stället för Vill mer och inte Björkarnas stad som vissa verkade tro): Umeå Kom inte hit och com. Detta för att ”Umeå inte tar någon skit eller låter sig trampas på” (återigen Scharinska-debatten) och c:et i ”com” för stadens snabba bredband. Visst gick det hela väldigt snabbt mot slutet (de hade säkert kunnat fortsätta en timme till) och en del förslag kördes över lite väl tvärsäkert, men det var hejdlöst roligt. Som vanligt går munnarna i ett, det sprutar ut skojigheter i hundra knyck och det är underhållande rakt igenom. Väldigt, väldigt underhållande.