Kultur
Tore Meek Karl Ove Knausgård.

Kampen fortsätter

Publicerad 27 mars 2012 (uppdaterad 19 oktober 2013)

Kultur Kanske har Karl Ove Knausgård i arbetet med sitt gigantiska romanprojekt lyssnat på Aksel Sandemoses tes om författaruppgiften: ”Skriv om det som har skadat och skadar dig själv mest”. I del 4 av Min kamp märks den äldre författarkollegans goda råd tydligare än tidigare, även om den senaste romanen inte håller samma litterära klass som tidigare delar, skriver Lena Kjersén Edman.

Böcker

Karl Ove Knausgård
Min kamp 4
Översättning Rebecca Alsberg
Norstedts

Knausgård 4. Läst!
På kortfattat twittervis ska jag nu berätta vilken scen i romanen som har fastnat i min hjärna efter att jag har läst fjärde delen (av sex) i Karl Ove Knausgårds mäktiga svit Min kamp.

Så här:
Manlig attraktiv pilsk ung (19 år) byskollärarvikarie i ett klassrum med tonårsflickor, det blir problem. Om!
För plötsligt minns jag, generad, hur det kunde vara när jag själv var en ung (22 år) lärarvikarie.
En lördagskväll i skolstaden Härnösand, när jag kände mig litet ensam, gick jag ut och dansade. Blev då uppbjuden till sista dansen (vilket var väldigt laddat på den tiden) av en av killarna som jag undervisade i gymnasieklassen:” Får jag lov, fröken?”

Ett privat minnesfragment från länge sedan flydda tider … (Jag minns också hur avskyvärt fånigt det kändes att se den här pubertetsynglingen och mina andra tonårselever i ögonen när det blev skolmåndagsmorgon.)
Vad har nu denna privata pinsamhet att göra i en recension av en roman i en av 2000-talets största litterära satsningar?
Nästan allt vill jag påstå.

För kanske har Karl Ove Knausgård i arbetet med sitt gigantiska romanprojekt lyssnat på en äldre kollega: ”Skriv om det som har skadat och skadar dig själv mest”. Aksel Sandemoses tes om författaruppgiften.

Handlingen i alla böckerna om mannen, pojken, ynglingen Karl Ove är i sanning genomdrypta av pinsamheter, olust, smärta berättade på ett sätt som drabbar mig som läsare i nervsystem, magmitt och hjärnsubstans.
Kanske händer detta allra mest i Min kamp 4, trots att denna roman litterärt inte är i samma klass om de tre tidigare delarna.

Min kamp 3 var en rörande men ganska konventionell skildring av en känslig pojkes barndom och tonårstid. Nu, i del 4, vill denne pojke bli till man, bli en författare som har lyckas bli av med den avskyvärda sexuella oskulden.
Litet tröst i alla sina sociala och erotiska misslyckanden får denne utseendemässigt vinnande byskollärarvikarie (förutom i inmundigandet av alkohol) i musiklyssning och i läsning av litteratur av stora manliga författare: Hemingway, Marquez, Kundera, Kjærstad.
I euforiska ögonblick tycker nittonårige Karl Ove att hans noveller är lika bra som Hemingways.

Jag läser om Karl Oves erfarenheter och tankar och tvingas att konfrontera mig med mina egna erfarenheter och tankar. Romanerna borrar sig in mitt innersta. Det spelar ingen roll att den unge lärarvikarien i Min kamp 4 och jag är av olika nationalitet, ålder, kön.

Större delen av denna roman handlar alltså om hur Karl Ove på 1980-talet som nybliven student med stora författardrömmar under ett år har ett lärarvikariat i en mycket liten skola i en fiskeby långt norrut i Norge. Han har just via ett brev blivit övergiven av Hanne, som kanske var hans flickvän men som aldrig blev kär i honom. Då och då reser Karl Ove för att hälsa på någon av sina nyskilda föräldrar och den äldre brodern Yngve känns som en god vän.

Men det mesta går fel. Karl Ove dricker för mycket, skriver för litet, misslyckas som förförare och är skrämmande (också skrämmande för honom själv) erotiskt tänd på en ung kvinnlig elev.

Via tillbakablickar möter romanläsaren också den sextonårige Karl Ove som egentligen bara ville tre saker. Bli ihop med en tjej. Få ligga med någon. Dricka sig full.

En del av Min kamp 4 har som huvudperson en fyrtioårig Karl Ove. Året är då 2009 och den vuxne mannen reflekterar över sig själv i unga år. Romanen hade vunnit på fler sådana reflektioner.

I den sjätte och sista delen av Min kamp (som kommer ut på svenska nästa år) dömer Karl-Ove Knausgård ut Min kamp 4 som har många likheter med författarens uppmärksammade debutroman Ute av verden som en ”falsk” bok.

Falsk?

Jag förstår ännu inte vad Karl Ove Knausgård menar.

Men jag längtar efter den svenska utgåvan av Min kamp 5.

Lena Kjersén Edman

Att vandra är att tänka

Att vandra är att tänka

Essä En stridsskrift mot bilismen som norm, privatisering av offentlig mark, begränsning av kvinnors frihet, vardagens tilltagande okroppslighet. Lena Eskilsson läser en bok som väcker vandringslust i både fysisk och intellektuell bemärkelse. ?

Flickrummets nya ramar

Flickrummets nya ramar

Scen En tonsäker och tankeväckande föreställning om dagens digitala flickrum, skriver Nancy Bladfält om scenkollektivet PotatoPotatos gästspel i Umeå. ?

Skamligt JAS-avtal med påstått feministiska förtecken

Skamligt JAS-avtal med påstått feministiska förtecken

Kulturdebatt Många skäl att vara kritisk när näringsminister Mikael Damberg tecknar avtal med Colombia, skriver Carl Åkerlund. ?

Körverk med kraft och sprödhet

Körverk med kraft och sprödhet

Musik En röd tråd av mörker när kör och solister möts i en gemensam seger mellan inland och kust. ?

Sara Meidell

Kulturredaktionen
Telefon: 090-17 60 38
sara.meidell@vk.se

Kärlek till berättelsen hos Sune Jonsson-stipendiat

Kärlek till berättelsen hos Sune Jonsson-stipendiat

Kultur Pieter Ten Hoopen prisas för framstående dokumentärfotografiska gärningar. ?

Umeåkonstnär får Fredrik Roos stipendium

Umeåkonstnär får Fredrik Roos stipendium

KONST Umeåstudenten Jonas Silversten Bergman en av tre som prisas.

Mest läst på kultur