Ny användare

Få tillgång till alla nyheter på vk.se genom att starta en prenumeration idag. Du som redan prenumererar på papperstidningen kan aktivera ditt kostnadsfria digitala konto, VK+.

Klicka här för mer information.

Logga in

Kultur
Foto: Abebe Asres Littfests programmakare Patrik Tornéus och Erik Jonsson.

Redo för årets litteraturfest

Publicerad 9 mars 2012

Kultur På Littfest står samtalet om litteratur i centrum. I år går en tråd av poesi genom festivalen och som vanligt erbjuds besökarna en god blandning av välkända och mindre kända gäster.

På torsdag drar Umeås litteraturfestival i gång för sjätte året i rad, men aldrig tidigare har de två deltidsarbetande programmakarna Patrik Tornéus och Erik Jonsson suttit så lugna veckorna innan som i år.

- Vi börjar själva finna formerna och fatta vad det är vi sysslar med, säger Erik, som tillsammans med Patrik och föreningen bakom arrangemanget vill skapa en mötesplats kring litteratur.

Deras kontor är belamrat upp till taket. På väggarna trängs affischer med fullskrivna whiteboards. Grön text betyder okej och de pajade idéerna i rött är numera bortsuddade.

Programmet är spika och tryckt och affischerna pryder sedan en vecka även stans anslagstavlor.

- Nu får det inte uppstå någon katastrof …

Med åren har de fått rutin. Littfest har vuxit från några entusiasters lust att lyfta litteratur till en festival med ambitionen att sticka ut, och både gästerna och publiken låter sig bjudas upp.

- Gästerna kommer hit upp av egen fri vilja för att diskutera litteratur, inte för att lansera sin senaste bok. Det är jättekul, säger Erik Jonsson.

De medelålders kvinnorna utgör en tacksam publik, men allt fler hittar till Folkets hus helgen i mars, och Littfest har uppnått en storlek som lämpligt fyller upp lokalerna .

- Vi står och balanserar, men nu är vi så stora vi kan vara utan att bli ett maskineri, säger Patrik.

Litteraturfesten i Umeå vill vara ett alternativ till bokmässan och arrangemang i de större städerna. Även om riksmedierna inte fattat vad som pågår i norr så sprids ryktet om dess existens på bloggar och via tidigare gäster.

- Vi får ofta höra att det här är något annorlunda.

Ambitionen är att locka till sig unika gäster, inte bara någon på författarturné som har Umeå som en av flera hållpunkter.

I fjol var det ryske författaren Vladimir Sorokin som bara framträdde på Littfest i Sverige och i år är arrangörerna särskilt stolta över att, som enda ställe i landet, kunna presentera poppoeten Simon Armitage från Manchester.

- Han är en av världens största poeter just nu och samtidigt välrenommerad kritiker. Det känns väldigt rätt att han kommer, säger Erik

Med hänsyn tagen till gästernas flygtider, i kombination med publikens olika intressen, fogas de parallella programpunkterna samman.

Självklart placeras de stora, välkända namnen som Klas Östergren, Viveca Lärn, Märta Tikkanen och Monika Fagerholm till Idun. Men även Simon Armitage tar plats där trots att han inte är lika känd.

Andra akter, som exempelvis mötet mellan Dennis Lyxén och Mattias Alkberg om Ord och motstånd är förlagd i en av de mindre salarna.

- Vi vet att det kommer att bli fullsmockat på vissa programpunkter men så ska det vara. Man måste välja, säger Erik.

Blandningen mellan kända och mindre kända är viktig för att ge vidd och spänst i festivalen.

- Om allt skulle läggas i Idun skulle det intima samtalet gå förlorat, säger Patrik.

Mycket krut läggs även på att locka en yngre publik till Littfest. Arrangörernas lyhördheten för det senaste är viktig liksom samarbetet med biblioteken och skolorna. På Östra gymnasiet och Dragonskolan anordnas workshops och flera programpunkter vänder sig till en yngre publik.

- Ungdomarna är viktiga för vår egen överlevnad. Det går inte att bedriva en festival om besökarna blir äldre och äldre, dessutom är vi en förening som ska gynna läsandet, säger Erik.

I fjol gjorde serierna sitt intåg på festivalen och i år har de grafiska romanerna en given plats.

Inte minst bär de upp teaterföreställningen Vårens nyckelord är ångvält som spelas torsdag- och fredagkväll på Sagateatern.

Efter föreställningen på torsdag ges tillfälle till samtal med skådespelarna och dramaturgen Gustav Tegby. På fredagkväll anordnas Poesibar och på lördagkväll är det avslutningsfest.

Möjligheten att mingla med gästerna i ett barhäng är en viktig del av festivalupplägget, tycker Patrik och Erik.

- Det är en magisk känsla att vara omgiven av människor intresserade av litteratur och att själv kunna snacka med en författare är finessen med en festival.

Förhoppningsvis hinner de två med lite mingel, men det brukar vara svårare att se någon av alla scenframträdanden. Alternativet för den som missar någon programpunkt är att se dem efteråt på webben. Allt i Idun och Peterson-Berger-salen spelas nämligen in.

För första gången tas ett inträde på hundra kronor för alla tre dagarna. Då ingår garderobsavgiften så egentligen blir det administrativt enklare i år, och lättare att hålla koll på antalet besökare.

- Det är en symbolisk summa och billigare än ett biobesök. Jag har svårt att se vem som inte har råd, säger Erik.

- Det är hemskt men jag tror vi blir tagna mer på allvar när det kostar, säger Patrik.

Undantaget är ungdomar upp till gymnasieåldern som fortfarande går in gratis.

Efter summeringen av årets festivalupplaga väntar en lugnare period för de två Littfest-anställda. Naturligtvis har de redan idéer till nästa år och vissa förfrågningar ligger fast, som att få välkomna Kerstin Ekman, men arbetet har olika intensitet i olika perioder.

- När vi inte bokar gäster söker vi nya samarbetspartners och sedan tar det jättelång tid att söka pengar, säger Patrik.

Kommunen ger ett stöd på 600000 kronor, men nästan lika mycket måste de själva dra in.

- Ju mer pengar vi har desto mer festival blir det.

Karin Bernspång

Tvingar oss se utsattheten

Tvingar oss se utsattheten

Bok I Susanna Alakoskis nya bok April i Anhörigsverige tvingar hon läsaren att de den utsatta människans maktlöshet och omgivningens blindhet och tafflighet. ?

Svärta som skakar om

Svärta som skakar om

Scen Vår klass med Teater Galeasen är en svart pjäs om en svart tid med den plågsamma lärdom att det som händer på scenen eller hände i en polsk by på 1940-talet – det händer igen … ?

Om makt och uppror utan djupare analys

Om makt och uppror utan djupare analys

Bok En allegori om makt och uppror, men med föga rafflande samhällsanalys, skriver VK:s Gunnar Balgård om Per Odenstens nya roman Människoätarens skugga.  ?

Konstdialog med guldkorn

Konstdialog med guldkorn

Konst Om man ger sig tid och tar in de olika tolkningarna av utställningen Homeland, i konstprojektet med samma namn, då framträder guldkorn på guldkorn. ?

Lås upp biblioteket även på söndagar

Lås upp biblioteket även på söndagar

Krönikor Kajen i Umeå håller på att bli en folklig plats, men då passar stora delar av Väven på att ha söndagsstängt. Det har inte varit någon övertygande start på Umeås nya kulturhus, skriver Lars Böhlin.  ?

Skickligheten vilar på melodier

Skickligheten vilar på melodier

Musik När Mats/Morgan band spelade på Guitars i onsdags var det dynamiskt, enhetligt och en pulserande, levande helhet som bjöds publiken.  ?

Bilderna ger texten liv

Bilderna ger texten liv

Kultur Texten först och sedan fria händer för illustratören med bilderna. Så har Ulf Stark och Linda Bondestam jobbat med sina tre gemensamma bokprojekt, men med näst bok ska de testa att göra tvärtom. ?

Slängigheten fördjupas

Slängigheten fördjupas

Bok I sin nya novellsamling Serenader två blandar författaren Peter Kihlgård fullgångna små mästerstycken med torftiga små gåtfulla uppkast.  ?

Leken som vinnande väg

Leken som vinnande väg

Kultur Det handlar om lekens frihet, textens rytm och karaktärernas rörelse i Profilteaterns nya föreställning om Kivi. Spänningen ligger även i krocken mellan traditionell text och frigörelse från kön. ?

Det upptrissade livstempots avigsidor

Det upptrissade livstempots avigsidor

Krönikor Vurmandet för snabbhet inget nytt fenomen, konstaterar Henrik Lång och påminner om att än finns möjlighet att välja stillhet framför stress. ?

Fem byagårdar fler än fyra skyskrapor

Fem byagårdar fler än fyra skyskrapor

Essä Annelie Bränström Öhman grunnar vidare på det Ribbingska rådet att Norrland ska gå i kollektiv kognitiv missnöjesterapi.  ?

Teaterduo gör dikt till pjäs

Teaterduo gör dikt till pjäs

Kultur Glädje och sorg, längtan och frihet – en rik palett av teman ryms i teater Gondolernas nya föreställning, som på fredag har premiär.  ?

Poetisk hyllning till det skeva

Poetisk hyllning till det skeva

Scen Tragik förvandlas till en nystart i föreställningen Underart – en av Cirkus Cirkörs mera tänkvärda föreställningar, skriver Nancy Bladfält. ?

Kärleksbetygelser med variation

Musik Erik Westebergs Vokalensemble och Norrbottens Kammarorkester bjöd på ett omväxlande konsertprogram som levde upp till sin vinjett; kärleken till sången och musiken. ?

Ett minfält av smärtpunkter

Ett minfält av smärtpunkter

Bok Vilka var vi? Vad är kärlek? Det är de tyngande och tvingande frågorna i Agneta Pleijels nya bok. Annelie Bränström Öhman har läst. ?

Infallens mästare åter i stan

Infallens mästare åter i stan

Musik Mats Öberg och Morgan Ågren återvänder till sin gamla hemstad med en ny sättning. ?

Döden som framåtrörelse

Döden som framåtrörelse

Scen Kenneth Kvarnström låter tillsammans med musikern Johan Nordberg sorgen och döden veckla ut sig i rika dimensioner. ?

Sara Meidell

 

 

 

 

Kulturredaktionen
Telefon: 090-17 60 38
sara.meidell@vk.se

Duktiga flickors ursinniga uppror

Duktiga flickors ursinniga uppror

Krönikor Duktiga flickors revolt mot könsmaktsordningen genomförs som en vägran att vara kropp. ?

Spöklik lovsång till Saga

Spöklik lovsång till Saga

Kultur Som ett sista tack för alla härliga stunder i Sagateatern har Olof Wretling och Sven Björklund tagit hjälp av Saga-spöket.  ?

Dubbla Sune Jonsson-stipendiater

Dubbla Sune Jonsson-stipendiater

Kulturtelegram Fotografen Anders Alm och kulturjournalisten Marianne Söderberg får 2015 års Sune Jonsson-stipendium.  ?

Gå vilse i gott sällskap

Gå vilse i gott sällskap

Krönikor Böcker skrivna i slutet av ett författarskap behöver inte alltid vara försonande. Lika gärna kan de präglas av en dissonans, vara förvivlade – och till tröst. ?

Filosofen som klev ner från Olympen

Filosofen som klev ner från Olympen

Krönikor Frederik Ekelund skriver brev från Paris – i det första om postmodernismen och filosofen som tänkte ihjäl sig. ?

Det analoga klinkandet snart ett minne blott

Det analoga klinkandet snart ett minne blott

Kultur Peter Bryngelsson om den akustiska pianodöden som breder ut sig och om utrotningshotade gemensamma ljudmiljöer.  ?

När anständighet blir politisk extremism

När anständighet blir politisk extremism

Krönikor Stefan Bergmark om SVT:s Edit: ”Jag är hyfsat övertygad om att jag inte kommer hitta till sajten på grund av att den tar ställning i det klasskrig som pågår.”  ?

Rädslan för lillebror

Rädslan för lillebror

Krönikor PO Ågren: ”Borde inte ett rättssamhälle uppmuntra medborgare till att bidra till att brottsliga handlingar upptäcks?” ?

Bekräftelse i rätt miljö

Bekräftelse i rätt miljö

Krönikor Om vikten att placera bokens handling i rätt miljö under skrivprocessen, skriver Johanna Lindbäck.  ?

Inget tårtkalas för Västerbottenskonsten

Inget tårtkalas för Västerbottenskonsten

Krönikor Oro kring landstingskonsten tecknar det senaste av flera problemfält i länets konstliv. ?

Mest läst på Kultur