Ny användare

Få tillgång till alla nyheter på vk.se genom att starta en prenumeration idag. Du som redan prenumererar på papperstidningen kan aktivera ditt kostnadsfria digitala konto, VK+.

Klicka här för mer information.

Logga in

Kultur
Foto: Abebe Asres Littfests programmakare Patrik Tornéus och Erik Jonsson.

Redo för årets litteraturfest

Publicerad 9 mars 2012

Kultur På Littfest står samtalet om litteratur i centrum. I år går en tråd av poesi genom festivalen och som vanligt erbjuds besökarna en god blandning av välkända och mindre kända gäster.

På torsdag drar Umeås litteraturfestival i gång för sjätte året i rad, men aldrig tidigare har de två deltidsarbetande programmakarna Patrik Tornéus och Erik Jonsson suttit så lugna veckorna innan som i år.

– Vi börjar själva finna formerna och fatta vad det är vi sysslar med, säger Erik, som tillsammans med Patrik och föreningen bakom arrangemanget vill skapa en mötesplats kring litteratur.

Deras kontor är belamrat upp till taket. På väggarna trängs affischer med fullskrivna whiteboards. Grön text betyder okej och de pajade idéerna i rött är numera bortsuddade.

Programmet är spika och tryckt och affischerna pryder sedan en vecka även stans anslagstavlor.

– Nu får det inte uppstå någon katastrof …

Med åren har de fått rutin. Littfest har vuxit från några entusiasters lust att lyfta litteratur till en festival med ambitionen att sticka ut, och både gästerna och publiken låter sig bjudas upp.

– Gästerna kommer hit upp av egen fri vilja för att diskutera litteratur, inte för att lansera sin senaste bok. Det är jättekul, säger Erik Jonsson.

De medelålders kvinnorna utgör en tacksam publik, men allt fler hittar till Folkets hus helgen i mars, och Littfest har uppnått en storlek som lämpligt fyller upp lokalerna .

– Vi står och balanserar, men nu är vi så stora vi kan vara utan att bli ett maskineri, säger Patrik.

Litteraturfesten i Umeå vill vara ett alternativ till bokmässan och arrangemang i de större städerna. Även om riksmedierna inte fattat vad som pågår i norr så sprids ryktet om dess existens på bloggar och via tidigare gäster.

– Vi får ofta höra att det här är något annorlunda.

Ambitionen är att locka till sig unika gäster, inte bara någon på författarturné som har Umeå som en av flera hållpunkter.

I fjol var det ryske författaren Vladimir Sorokin som bara framträdde på Littfest i Sverige och i år är arrangörerna särskilt stolta över att, som enda ställe i landet, kunna presentera poppoeten Simon Armitage från Manchester.

– Han är en av världens största poeter just nu och samtidigt välrenommerad kritiker. Det känns väldigt rätt att han kommer, säger Erik

Med hänsyn tagen till gästernas flygtider, i kombination med publikens olika intressen, fogas de parallella programpunkterna samman.

Självklart placeras de stora, välkända namnen som Klas Östergren, Viveca Lärn, Märta Tikkanen och Monika Fagerholm till Idun. Men även Simon Armitage tar plats där trots att han inte är lika känd.

Andra akter, som exempelvis mötet mellan Dennis Lyxén och Mattias Alkberg om Ord och motstånd är förlagd i en av de mindre salarna.

– Vi vet att det kommer att bli fullsmockat på vissa programpunkter men så ska det vara. Man måste välja, säger Erik.

Blandningen mellan kända och mindre kända är viktig för att ge vidd och spänst i festivalen.

– Om allt skulle läggas i Idun skulle det intima samtalet gå förlorat, säger Patrik.

Mycket krut läggs även på att locka en yngre publik till Littfest. Arrangörernas lyhördheten för det senaste är viktig liksom samarbetet med biblioteken och skolorna. På Östra gymnasiet och Dragonskolan anordnas workshops och flera programpunkter vänder sig till en yngre publik.

– Ungdomarna är viktiga för vår egen överlevnad. Det går inte att bedriva en festival om besökarna blir äldre och äldre, dessutom är vi en förening som ska gynna läsandet, säger Erik.

I fjol gjorde serierna sitt intåg på festivalen och i år har de grafiska romanerna en given plats.

Inte minst bär de upp teaterföreställningen Vårens nyckelord är ångvält som spelas torsdag- och fredagkväll på Sagateatern.

Efter föreställningen på torsdag ges tillfälle till samtal med skådespelarna och dramaturgen Gustav Tegby. På fredagkväll anordnas Poesibar och på lördagkväll är det avslutningsfest.

Möjligheten att mingla med gästerna i ett barhäng är en viktig del av festivalupplägget, tycker Patrik och Erik.

– Det är en magisk känsla att vara omgiven av människor intresserade av litteratur och att själv kunna snacka med en författare är finessen med en festival.

Förhoppningsvis hinner de två med lite mingel, men det brukar vara svårare att se någon av alla scenframträdanden. Alternativet för den som missar någon programpunkt är att se dem efteråt på webben. Allt i Idun och Peterson-Berger-salen spelas nämligen in.

För första gången tas ett inträde på hundra kronor för alla tre dagarna. Då ingår garderobsavgiften så egentligen blir det administrativt enklare i år, och lättare att hålla koll på antalet besökare.

– Det är en symbolisk summa och billigare än ett biobesök. Jag har svårt att se vem som inte har råd, säger Erik.

– Det är hemskt men jag tror vi blir tagna mer på allvar när det kostar, säger Patrik.

Undantaget är ungdomar upp till gymnasieåldern som fortfarande går in gratis.

Efter summeringen av årets festivalupplaga väntar en lugnare period för de två Littfest-anställda. Naturligtvis har de redan idéer till nästa år och vissa förfrågningar ligger fast, som att få välkomna Kerstin Ekman, men arbetet har olika intensitet i olika perioder.

– När vi inte bokar gäster söker vi nya samarbetspartners och sedan tar det jättelång tid att söka pengar, säger Patrik.

Kommunen ger ett stöd på 600000 kronor, men nästan lika mycket måste de själva dra in.

– Ju mer pengar vi har desto mer festival blir det.

Karin Bernspång

Artikeln innehåller ett bildspelBildspel
Nöjsamt välskrivet livsöde

Nöjsamt välskrivet livsöde

Bok Kerstin Ekman har umgåtts med botanikern Clas Bjekander i naturen och arkiven under lång tid. I en ny bok omfattar hon denne begåvning med den största sympati, skriver VK:s Gunnar Balgård. ?

Världens bästa samtalsöppnare

Världens bästa samtalsöppnare

Krönikor Varför vet inte föräldrarna vad deras barn läser? undrar Johanna Lindbäck, som tipsar om att det skrivna kan ge upphov till samtal i svåra ämnen. ?

Tidvis bländande dubbelkonsert med lyrisk ådra

Musik Med en Tjajkovskij som tog publiken med storm och en kammarkonsert med kvinnliga tonsättare inleddes på torsdagen konsertsäsongen på Norrlandsoperan. ?

Livet och dikten flöt ihop

Livet och dikten flöt ihop

Kultur Det plågsamma och svåra, ofta hämtat ur författaren Kerstin Thorvalls egna liv, kombinerade hon med ett lekfullt och humoristiskt språk. Litteraturvetaren Maria Jönsson ville undersöka den spännande motsägelse och skrev en bok om författarskapet.  ?

Jag försöker förstå hur hets känns

Jag försöker förstå hur hets känns

Krönikor Föreställ dig att det skulle dyka upp en organisation som drev kravet på att det borde finnas färre vita, medelålders manliga cineaster här i landet. Det kanske inte skulle oroa dig kära läsare … ?

Norstedts PR-strategi raserar intellektuellt kapital

Norstedts PR-strategi raserar intellektuellt kapital

Krönikor Fulspel och halvlögner i cirkusen kring Millennium tar heder av både litteraturen och kulturkritiken. ?

Sandström återvänder  till operan

Sandström återvänder
till operan

Kultur Ny composer in residence på Norrlandsoperan blir Jan Sandström. Han är en av landets mest spelade samtida kompositörer och känner det som att komma hem när han nu ska skriva tre nya verk för operahuset i Umeå. ?

Rapport från elitens hemvist

Rapport från elitens hemvist

Bok Mikael Holmqvists bok Djursholm Sveriges ledarsamhälle är en rapport från ett samhälle baserat på individens sociala värde, på hens aura, strålglans eller nimbus, skriver Jonny Hjelm. ?

Mörkrets tid en tillgång

Mörkrets tid en tillgång

Kultur Nord-Norges mörkertid gör vintern till en period långt från de stora projekten. Samtidigt är det ett område där tillväxten gror, med expanderande gruvindustri och aktiv renskötsel. För att inte tala om konstens möjligheter.  ?

Kulturhuset tar ny fart

TV: Kulturhuset tar ny fart

Kultur Till helgen anordnas ny Kulturhus- festival vid lokstallarna på Haga. I år utomhus, med förhoppningar om en fortsättning där fler kulturella uttryck ska samsas inom samma väggar.  ?

Vemod och humor i stark debut

Vemod och humor i stark debut

Bok Sällan möter man en röst så originell och övertygande och samtidigt så befriad från poser – det skriver Sara Meidell som läst Stina Stoors nio noveller i hennes bokdebut. ?

Sara Meidell

 

 

 

 

Kulturredaktionen
Telefon: 090-17 60 38
sara.meidell@vk.se

Monica Z och Alice Babs i DDR?

Monica Z och Alice Babs i DDR?

Essä Hur skulle de två storheterna, sångerskorna Alice Babs och Monica Zetterlund ha uppfattats i DDR? Frågan ställd av Leif Larsson som funderar vidare kring de två motpolerna.  ?

Konsten berättar om det nya Kiruna

Konsten berättar om det nya Kiruna

Krönikor VK:s Sara Meidell åker till Kiruna och studerar flytten av staden med konsten som analysredskap. ?

Vi har inte råd att tramsa på detta vis

Vi har inte råd att tramsa på detta vis

Bok En svensk barnbok toppar Amazons försäljningslista – men jublet över nyheten fastnar på tvären, skriver Sara Meidell. ?

Manisk tolkning av mångtydig myt

Manisk tolkning av mångtydig myt

Essä Tour de France förbryllar och förför. En manisk jakt i gränslandet mellan människa och myt är över för i år. Karl Sundström följde ett land som följde sin Tour.  ?

Ett löjets skimmer över upphovsrättförsvararna

Ett löjets skimmer över upphovsrättförsvararna

Krönikor PO Ågren: Förbud mot att fota mat och offentliga byggnader nöter på vår allmänna rättskänsla. ?

Upphovsrätten fungerar

Kultur Att stärka konstnärers inkomstmöjligheter borde välkomnas, skriver Mats Lindberg, vd Bildupphovsrätt i Sverige i ett svar till PO Ågren. ?

Leva med häpnad

Krönikor Om sitt möte med författaren Oliver Sacks och om hans livgivande nyfikenhet skriver Örjan Abrahamsson i veckans litteraturkrönika.  ?

Mest läst på Kultur