Ny användare

Få tillgång till alla nyheter på vk.se genom att starta en prenumeration idag. Du som redan prenumererar på papperstidningen kan aktivera ditt kostnadsfria digitala konto, VK+.

Klicka här för mer information.

Logga in

Kultur

Carmen och friheten

Publicerad 2 mars 2012 (uppdaterad 2 mars 2012)

Kultur I dag har Carmen premiär på Norrlandsoperan i västerbottnisk skepnad. Elena Lindholm Narváez blickar tillbaka i historien mot 1800-talets spanska arbetarkvinnor för att ge den cigarrullande Carmen upprättelse.

Ambitionen att frigöra Carmengestalten från den kulturhistoriska ballast hon samlat på sig genom åren är inte ovanlig för nutida uppsättningar av verket. När Carmen sattes upp på Kungliga Operan i höstas var det också en nutida miljö som fick rama in en av vår tids mest älskade operor. Motsatsen till alla dekontextualiseringar av Carmen är däremot ytterst ovanlig, dvs. uppsättningar där man väljer att gå tillbaka i historien och söka upp operakaraktärens historiska förebilder, istället för att bara reproducera den romantiserade bild av Spanien som operan förmedlar i sin ursprungsversion. Det är naturligtvis ett svårare alternativ, eftersom det innebär en hel del arbete att gräva fram 1800-talets spanska arbetarkvinnor ur historieskrivningens gömmor.

Tveklöst är det så att operans Carmen är en normbrytande kvinnogestalt som utmanar rådande ordningar, både i vår tid och under det 1870-tal då operan hade urpremiär i Paris. Trots det kan Bizets ursprungliga gestaltning av Carmen i en nutida betraktares ögon knappast uppfattas som en positiv skildring av en sådan kvinnofigur. Än värre blir det om man går tillbaka till Prosper Merimées roman Carmen som operan bygger på. Den kvinnliga huvudpersonen framställs där som en veritabel hondjävul, en vacker men elak kvinna som ljuger, stjäl och sedan lockar den hedervärde ädlingen don José i fördärvet med sina förföriska trix och konster. Den som försöker sätta in denna ursprungliga, fiktiva Carmen i 1800- talets kontext stöter onekligen på en hel del problem. Det mest uppenbara dilemmat gäller förstås Carmens sexuellt utsvävande leverne, vilket var helt otänkbart för en gift kvinna bland romerna i dåtidens Spanien.

När jag själv tittar tillbaka på 1800-talets Spanien är det däremot en annan detalj hos fiktionens Carmen som gör mig särskilt fundersam. Nämligen frågan om hur en sådan impulsstyrd slarver som Carmen lyckades ta sig in genom portarna till tobaksfabriken i Sevilla. Tobaksarbetet var nämligen inte vilket fabriksyrke som helst i 1800-talets Spanien. Det krävde tålamod, talang, goda referenser och en lång lärlingsutbildning. Tobaksförädling och tobaksförsäljning har allt sedan Amerikaerövringens dagar varit en statlig angelägenhet i Spanien och tobaksfabrikerna tillhörde den spanska kronan. Endast kvinnor ägnade sig åt det svåra hantverket inne i tobaksfabrikerna, eftersom de ansågs ha det lätta handlag som krävdes för att tillverka en högklassig cigarr. Tobaksarbeterskorna las cigarreras utmärkte sig i Spaniens storstäder genom sitt sätt att klä sig. De var mer välnärda än andra kvinnor ur sin samhällsklass och hade ofta råd med lite finare kläder då de själva drog in en ordentlig lön till familjen. Det fanns inget annat lagligt yrke där en kvinna ur arbetarklassen kunde tjäna så bra. Arbetsförhållandena var också bättre än för andra kvinnliga yrkeskategorier, eftersom tobaksarbetet reglerades i lag under en tid då i stort sett allt kvinnligt yrkesutövande utfördes helt utanför de regleringar som endast gällde för män.

Tobaksfabrikernas kvinnor fick ofta en ledande roll i bostadsområdena där de levde, och när folkliga protester skulle organiseras var det till dem man vände för att finna stöd i kampen. Sammanhållningen mellan kvinnorna i fabrikerna var inte av den vanliga fackliga modellen som utvecklades bland manliga arbetare, utan den kretsade mer kring lokalt engagemang och folkliga traditioner. Exempelvis firade arbeterskorna vid en del tobaksfabriker i Spanien den årligen återkommande festivalen comadres. Det var en dag på året då inget arbete utfördes, utan då kvinnorna istället åt, drack och roade sig för att fira de systerliga relationer som hade knutits dem emellan genom en yrkesidentitet, snarare än genom traditionella familjeband.

Den kvinnliga frihet som Carmen förknippas med var definitivt tobaksarbeterskans signum, men på ett betydligt mer konstruktivt sätt än det vi känner från operan. Många menar nämligen att det var i tobaksfabrikerna som den folkliga kvinnorättskampen föddes i Spanien, eftersom tobaksarbeterskorna till skillnad från andra yrkesarbetande kvinnor kunde organisera sig för att kollektivt kräva bättre arbetsvillkor. Redan på 1800-talet sågs tobaksarbeterskorna som föregångare för arbetande kvinnors politiska engagemang. Det framgår exempelvis av romanen La Tribuna (Folktribunen) av Emilia Pardo Bazán, en av Spaniens mest framträdande kvinnorättskämpar från senare hälften 1800-talet. Huvudpersonen i romanen är en ung frihetslängtande kvinna, vars politiska ambitioner grusas när hon möter den bistra verklighet som var arbetarklassens kvinnors lott. Det är knappast någon slump att den unga kvinnans politiska uppvaknande i romanen sker i tobaksfabriken, där politiska pamflettskrifter cirkulerade fritt och kvinnorna kunde tala om politik utan att tystas av männens blickar och reprimander. Förmodligen är det heller ingen slump att det var just tobaksarbeterskan som blev förevigad som den exotiska och förföriska Carmen på världens scener, där hon ända sedan slutet av 1800-talets slut kväll efter kväll driver sig själv i döden. Herrarna Mérimée och Bizet lyckades i sin gestaltning av rollfiguren sannerligen lägga krokben på Spaniens stolta cigarrera. Mer än hundra år senare råder det ingen tvekan om att den cigarillrullande Carmen förtjänar sin återupprättelse, oavsett om det sker genom historiska tillbakablickar, eller i det lägenhetskök på Ålidhem där Norrlandsoperan har valt att förmedla cigarrerans budskap om frihet.

Elena Lindholm Narváez

Okej med skola på sommarlovet

Okej med skola på sommarlovet

Krönikor En stark syskonskildring och en internatskole-roman är läsambassadören Johanna Lindbäcks boktips i sommar. ?

Möte i en hiss dagen före kröning

Möte i en hiss dagen före kröning

Krönikor Fredrik Ekelund om ett historiskt inval till Franska Akademien i ett nytt brev från Paris. ?

Fler nyanser till ensidig svart bild

Fler nyanser till ensidig svart bild

Bok Anna-Lena Laurén och Peter Lodenius har skrivit en av två nya böcker som ger vidgad inblick mot Krim och östra Ukraina. Olof Kleberg har läst den tillsammans med Kalle Kniiviläs reportagebok – båda böcker eniga om den ryska skulden. ?

Artikeln innehåller ett bildspelBildspel
Slaveriet flyttade in i fängelset

Slaveriet flyttade in i fängelset

Kultur I del två av Tomas Polvalls reportageserie från amerikanska södern: en rapport från Angola, Louisiana och USA:s största fängelse ?

En skogsutflykt till värstingen i betonggänget

En skogsutflykt till värstingen i betonggänget

Essä VK:s Anders Sjögren gör ett besök vid en grotesk sorts Disneyland i Masurien, nordöstra Polen; Hitlers varglya. ?

Dagspressens nätupplagor vinner på konkurrens

Dagspressens nätupplagor vinner på konkurrens

Krönikor Stefan Bergmark: ”Det kan inte ingå bland public service uppgifter att ta ansvar för att kapitalistiska mediebolag går med vinst.” ?

Artikeln innehåller ett bildspelBildspel
Återvinning av biograf

Återvinning av biograf

Kultur Köpa nytt? Det är inget för fattiga kulturföreningar. Det blir tydligt när Folkets bio lämnar sina gamla lokaler.  ?

Bob Hund sjunger antihjältens lov

Bob Hund sjunger antihjältens lov

Krönikor Maria Jönsson om bandet som förblir ett andningshål i tillvaron. ?

Artikeln innehåller ett bildspelBildspel
Konstens lågmält sprängande kraft

Konstens lågmält sprängande kraft

Konst På Norrbyskär samlas sju konstnärer kring konst till försvar för det fria ordet.  ?

Artikeln innehåller ett bildspelBildspel
Hoppet drogs med i orkanen

Hoppet drogs med i orkanen

Kultur I det första av fem resereportage från den amerikanska södern berättar Tomas Polvall om den värsta naturkatastrofen i USA:s historia och om en båtfärd i ett naturreservat som är granne med en gigantisk miljöförstöring. ?

Nya huvudmän för Västerbottens konstkonsulent

Nya huvudmän för Västerbottens konstkonsulent

Kultur Nu har det formella beslutet tagits: konstkonsulenttjänsten inom Region Västerbotten byter huvudman till Konstfrämjandet och Museum Anna Nordlander. ?

Sara Meidell

 

 

 

 

Kulturredaktionen
Telefon: 090-17 60 38
sara.meidell@vk.se

Serie: Flyktvägar
Farväl, Facebook?

Farväl, Facebook?

Kultur VK Kulturs sommarserie ”Flyktvägar” inleds med en betraktelse av Sara Meidell kring nätberoende och flyktförsök från sociala medier i sommartid. ?

Att fly från och att fly till

Att fly från och att fly till

Kultur Om litterära flyktvägar som fängslat och fascinerat skriver i dag Lena Kjersén Edman i sitt bidrag till kulturens sommarserie Flyktvägar. ?

Rätt eller fel – inget nonsens

Rätt eller fel – inget nonsens

Kultur Judy Sheindlins rättspatos i osannolikt populärare tv-programmet Judge Judy väcker frågor om bland annat vår rådvillighet hos Marit Strandberg. ?

I a till ö-världen kan allt hända

Krönikor Med start i ett privat bildningsprojekt med avstamp en kall januaridag i tidigt sjuttiotal inleder Tomas Strandlund en artikelserie om nya och gamla fynd i bokhyllan. ?

Vi hittar inga fel på vår svenskhet

Vi hittar inga fel på vår svenskhet

Krönikor Kan jag leva som en thailändare? Nu är det inget jag kan ge ett säkert svar på eftersom jag aldrig varit i Thailand, men jag antar att det skulle vara svårt. ?

Hälsningar från Per Albin-torpet

Hälsningar från Per Albin-torpet

Krönikor Anna Holmström Degerman om språkliga pinsamheter och missförstånd.  ?

Artikeln innehåller ett bildspelBildspel
Övertygande aktuell Ringare

Övertygande aktuell Ringare

Scen Alla kuggar hakar i varandra i musikalmaskineriet i Västerbottensteaterns Ringaren i Notre Dame. En stark och övertygande sommarteaterföreställning skriver VK:s Sara Meidell. ?

Tecken i tiden

Tecken i tiden

Kultur Ny serie av Anneli Furmark om radions Ring P1. ?

Valets 423 vinnare

Valets 423 vinnare

Bok Tomas Polvall har läst en kartläggning av den danska makteliten.  ?

Mest läst på Kultur