Grattis Storumanbor! Ni ökade i genomsnitt er lön mest i länet under åren 2000-2010, klart över riksgenomsnittet. Grattis också till Dorotea som ökade näst mest. Sämre gick det för Vilhelmina, sist i länets löneliga, och Åsele, tvåa från slutet, strax efter Umeå.

Det är SCB som jämfört löneutvecklingen i Sverige under seklets första decennium och trenden är tydlig. Det är boende i små kommuner, där nya jobb har skapats, som i genomsnitt höjt sina löner mest och Norrland överlag har klarat sig bra.

Västerbotten som helhet fick se lönerna öka visserligen marginellt, men ändå mer än genomsnittet för landet som helhet.

Höga råvarupriser

I topp tio för Sverige återfinns både Gällivare och Kiruna, två av landets viktigaste orter för gruvnäring, som utvecklades starkt under decenniet, en direkt följd av höga råvarupriser på metaller.

- Här i Storuman har vi också kunnat glädjas åt att gruvnäringen tagit fart, men även turismen och byggnationerna av vindkraftsparken har gett jobb, säger Patrik Nilsson, administrativ chef vid Storumans kommun.

Trots den positiva trenden på lönesidan styrs skatteunderlaget för Storumans kommun i minst lika hög grad av utflyttningen. Under de nio första månaderna under 2011 minskade befolkningen med 45 personer.

Bättre än väntat

- Vi har ingen sammanställning än, men det är ändå bättre än vi vågat hoppats på. För helåret 2011 hade vi budgeterat med 75 färre kommunbor, så allt mindre än detta är positivt, säger Patrik Nilsson.

Att Storuman genererat nya jobb märks ändå tydligt. Den stora vindkraftsparken på gränsen mellan Storuman och Sorsele har stor betydelse för arbetsmarknaden under uppbyggnadsskedet och gruvan vid Pauträsk, på gränsen mellan Storuman, Lycksele och Vilhelmina, ger värdefulla arbetstillfällen i kommunerna.

Tecken i tiden

- Dessutom har vi ju turismen att glädjas åt. Jobben som skapas i Tärnabyregionen är oerhört viktiga i en trakt som annars haft svårt att skapa jobb via annat företagande, säger han.

Robert Salomonsson, ordförande för Företagarna Storuman, ser siffrorna som ett tecken i tiden.

- Jag ser det som ett kvitto på att utvecklingen i kommunen går åt rätt håll. Orsakerna kan vara dels en minskad arbetslöshet, dels en förskjutning från låglönejobb till en arbetsmarknad med högre medellöner, exempelvis gruvnäringen, säger han och har en förhoppning:

- Jag hoppas att det även slår igenom i den kommunala ekonomin så att alla kan ta del av tillväxten.

Owe Fredriksson