Caotico släpper nu sin debutskiva Sunrise confessions. En genomgående maxad producerad skiva, skriver VK:s Simon Österhof.
CHRISTIAN GUSTAVSSON/PRESSBILD

Alldeles oerhörd popmusik av Caotico

Recensioner.
Umeåbanden Caotico och Winhill/Losehill är två vilkas skivor recenseras denna vecka.
Västerbottens-Kuriren
Publicerad 22 februari 2012 kl. 07:00

Caotico - Sunrise confessions

Baseline/Sony

Betyg: 4

Inte mindre än fyra låtar från Sunrise confessions har redan släppts som singlar, och kanske är det därför Caoticos debutskiva låter mer som en singelsamling än som ett album. Skivans mittenparti med Back of my head, Gold, Into the beat och Brains out är alldeles oerhörd popmusik. Produktionen är genomgående maxad, lyssna bara på 80-talspukorna i senaste singeln Into the beat, och allt som fattas är en ballad att grina till. Sunrise confessions är proppfylld med vad som borde vara självklara hits och tveklöst årets popskiva såhär långt.

Simon Österhof

Tindersticks - The something rain

Constellation

Betyg: 4

Med sin långa, gedigna diskografi har Tindersticks etablerat sig som ett unikt nischat band i ett hav av stilar och genrer. De lånar vilt från alla möjliga håll och bygger upp sina egna landskap av ömsom knastriga, ömsom fagra ljud. Influenser som Velvet Underground, Wire och samtida avantgarde-kompisar som Clinic och Lambchop rungar fram mellan tonerna då och då. Men inget sliter uppmärksamheten från de fantastiska, stämningsfulla låtarna (till exempel Chocolate, Frozen och Goodbye Joe) som gör The Something Rain till en riktig Tindersticksskiva. Och förmodligen en av deras bästa.

Carl Ahlström

Bob hund - Låter som miljarder

Bob hund förlag

Betyg: 4

Det har alltid varit något speciellt med Bob hund. Något magiskt händer när de fantasieggande arrangemangen möter Thomas Öbergs knepiga texter. På Låter som miljarder är vi återigen inbjudna till Bob hunds konstiga och på samma gång fantastiska värld. Här ryms på samma skiva ett svettigt disco i form av första singeln Harduingetmankandansatill?, ett rökigt sunkhak på Varningsklockorna och en orientalisk rockklubb på Osmium & iridium. Bob hund har gett ut skivor i över 20 år och det är fascinerande att de fortfarande kör stenhårt på sin grej samtidigt som deras sound alltid känns rätt i tiden.

Joakim Lindquist

Winhill/Losehill - Swing of sorrow

Tyrandora

Betyg: 4

När Winhill/Losehill äntligen släpper sin debutplatta gör de så med besked. Inte mindre än 19 låtar har fått plats på slutprodukten.
Swing of sorrow är sprungen ur sorgen efter en bortgången mor. Denna högst personliga tragedi till trots växer musiken, lyssning för lyssning, till något större och frammanar mer allmängiltiga frågeställningar om sorg, kärlek och framtidstro.
Produktionen är ömsom storslagen, ömsom lågmäld, ja nästan sakral, och befinner sig aldrig långt från såväl The Band som Fleet Foxes. Ur en väl sammanhållen helhet kan Life & Death och Oh Lord nämnas som exempel där det brinner extra mycket.

Anders Samuelsson

Albin Gromer - Album

Svenska inspelningar/Universal

Betyg: 4

Om man ritar upp en triangel med Timbuktu i ett hörn, D'Angelo i ett annat och Oskar Linnros i det sista får man skånepågen Albin Gromer någonstans i mitten. Svensk rnb-soul med en röst som sjunger, rappar och ibland gränsar mot spoken word. Det är medryckande arrangemang och skönt sväng, på För det är du och Var min vän exempelvis, och låter förvånansvärt färdigt för att vara en debut. Mycket tack vare den snygga produktionen, med hjälp från Salem Al Fakir (hörs tydligt) och Saska Becker men till största delen fixat av Gromer själv. En ny stjärna har tänts på den svenska rnb-himlen.

Evelina Burström

Den svenska björnstammen - Ett fel närmare rätt

Goldenbest/Universal

Betyg: 3

Korsa Norrköpingskollegerna Slagsmålsklubbens electronica med ett kringresande balkanband, svensk popsång och en och annan fiol så börjar du närma dig Den svenska björnstammen. Gruppen är mest känd för sina medryckande danslåtar, som tidiga Dansmusik, P3-hiten Vart jag mig i världen vänder och maffiga Svalkar vinden, men med Ett fel närmare rätt positionerar sig gruppen med en popskiva i generellt lägre tempo. Även om ljudbilden och refrängmakeriet stundtals fascinerar så är Den svenska björnstammen alltjämt bäst när det svänger - ordentligt. Ovan nämna singlar samt Trumma trumma till exempel.

Evelina Burström

Annons
Annons
Annons
Västerbottens-Kuriren
facebooktwitterinstagramrss
phone
  • Växeln
  • 090-17 60 00
  • Redaktionen
  • 090-17 60 10
  • 090-17 60 11
geo
  • Besöksadress
  • VK
  • Förrådsvägen 9
  • 901 70 Umeå
Ansvarig utgivare: Ingvar Näslund | © Copyright Västerbottens-Kuriren | Allt material på sajten är skyddat enligt upphovsrätten