Mark Post och hans forskarkollegor har i ett laboratorium i nederländska Maastricht tagit ytterligare ett steg mot att odla fram kött. Artificiellt framställt kött i stor skala skulle kunna medföra avsevärda klimat- och miljövinster. Det skulle också göra det mindre etiskt försvarbart att föda upp djur med det enda syfte att göra söndagsstek av dem.

Vi är inte där än. Forskarna räknar med att kunna tillverka en hel hamburgare redan i höst, men det dröjer tio till tjugo år, tror Post, innan det kan bli aktuellt med effektiv, storskalig produktion. Något som dessutom förutsätter stora investeringar från finansiärer som tror på långsiktig lönsamhet.

I Sverige har konsumtionen ökat med 20 procent de senaste 30 åren. Medelsvensson äter i dag 80 kilo kött om året, drygt 1,5 kilo i veckan. Även globalt ökar konsumtionen. Tendensen är också att köttkonsumtionen stiger kraftigt i utvecklingsländer med hög tillväxttakt.

Världens köttproduktion står för närmare 20 procent av de klimatpåverkande utsläppen. Skogsskövling och transporter av foder över halva världen är en del av förklaringen. Till det kommer gaserna från djurens matsmältning och de gaser som utsöndras från gödsel. En mindre del kommer från transporter av djuren och själva köttprodukterna.

Köttproduktionen blir alltmer storskalig och djuren behandlas som industriprodukter. Miljöpåverkan är enorm. Mark och vattendrag förgiftas på många håll i världen, också i vårt närområde. Östersjöns dödliga övergödning är ett exempel. Djuren är hårdavlade och inte sällan fullproppade med mediciner och hormoner. Inte minst fjäderfäindustrin är som en tickande virusbomb.

Man ska inte dra all köttproduktion över en kam. Det finns jordbruksmark som inte duger till mycket annat än betesmark. Då kan djuruppfödning vara det mest effektiva sättet att producera mat. Djuruppfödning där djuren behandlas som levande, kännande varelser, och där farmarna kompenserar sin klimatpåverkan, eller fattiga bönder med en ko, en get och ett par höns, kan förstås inte jämföras med multinationella Smithfield.

För klimatets, miljöns, djurens och förmodligen för den egna hälsans skull borde vi äta mindre kött. Men förespråkarna för en måttligare köttkonsumtion kämpar i motvind: Kött ger långvarig mättnadskänsla, många känner sig fysiskt starkare av proteinrik kost, det verkar onekligen som att köttrika dieter leder till varaktig viktnedgång. Vi kan lätt välja att blunda för hur middagsmaten producerats vi ser inga köttfarmar, känner inte stanken, tänker inte på Östersjön när grillångorna sätter sig på våra luktsensorer.

Framodlat kött med god smak och bra näringsinnehåll till rimligt pris, mindre klimatpåverkan och noll lidande för levande varelser, skulle kunna hjälpa oss att ta ett rejält kliv bort från vår alltmer destruktiva köttfrossarkultur.

Susanna Birgersson

liberal skribent