Deltagandet i kommunal vuxenutbildning har minskat betydligt de senaste tio åren. I gengäld har den grundläggande högskoleutbildningen ökat. Det finns ett visst samband, nämligen kunskapslyftet som var en satsning på vuxnas lärande perioden 1997-2002. När den satsningen upphörde blev deltagarna i vuxenutbildningen färre. En del av dem fortsatte i högskolorna. Men det finns också andra faktorer. En av dem är de allt knappare resurserna för den kommunala vuxenutbildningen. En annan är att det inrättats en rad nya högskolor.

I en temarapport Statistiska centralbyrån publicerat konstateras att vuxenutbildningen i Sverige mer eller mindre exploderat i omfång och utbud under de senaste årtiondena. Utbudet beskrivs som omfattande och mångfasetterat med allt ifrån endagskurser till utbildningar på flera år. Men det är också en verksamhet som styrs av behov, prioriteringar, konjunkturer, värderingar och möjligheter. Därför sker ständiga förändringar. Ett sådant brytningsskede pågår.

Kunskapslyftet kom till efter den ekonomiska krisen på 1990-talet. Många fastnade i den höga arbetslösheten på grund av svag utbildningsgrund. Med brister i kunskaperna hade de svårt att klara den utbildning som krävdes för att komplettera behörigheten och stärka kompetensen eller att mäkta med omskolningen för att byta yrke.

Genom kunskapslyftet fick många möjlighet att läsa ämnen och kurser som saknades från gymnasiet. Samtidigt var detta en väckarklocka för hela nationen. Regering och riksdag insåg att hela skolsystemet behövde ryckas upp, förbättras och förändras. Nästa utmaning blev att åstadkomma det verkliga kunskapslyftet redan i grundskolan.

En annan insikt var att de snabba omställningar som skedde på arbetsmarknaden krävde ökad anpassningsförmåga av alla i arbetskraften. Det var inte bara ny teknik och allt mer avancerade processer i produktionen som krävde att den enskilde skulle ha bättre utbildning och högre kompetens. Många av de som blev utan arbete var också tvungna att byta yrke och bransch helt och hållet.

Ungefär detsamma gäller ännu. En god start i grundskolan är främsta förutsättningen för det livslånga lärandet och för att folk skall kunna förflytta sig smidigt på en föränderlig och allt mer krävande arbetsmarknad, där konkurrensen om de kvalificerade jobben som ger hyfsad lön hårdnar efter hand.

I lågkonjunkturen efter finanskrisen för tre år sedan försvann ytterligare industrijobb. Statsminister Fredrik Reinfeldt menade i en intervju häromveckan att allt fler behöver kunna byta yrke under ett arbetsliv.

Det är i sig inget nytt; det som krävs är att gynnsamma villkor för sådana omställningar faktiskt åstadkoms. Det handlar bland annat om att tillgodose behovet av resurser och alternativ i utbildningssystemet samt att ordna fördelaktiga villkor i finansieringen av studierna.