Lägre reporänta motverkar inbromsningen i konjunkturen. Det är en tillräcklig bevekelsegrund för riksbanken att sänka styrräntan med 0,25 procentenheter till 1,50 procent. Siktet är givetvis inställt på inflationsmålet 2 procent i årlig förändring av konsumentprisindex.

Men den här gången styrs räntebeslutet mer av syftet att stödja strävandena i den allmänna ekonomiska politiken att uppnå en hållbar tillväxt och hög sysselsättning. Det hör också till penningpolitikens mål.

God ordning på den offentliga ekonomin underlättar riksbankens uppgift att upprätthålla ett fast penningvärde. En trovärdig penningpolitik stärker i sin tur förutsättningarna för stadig tillväxt och starka statsfinanser. Konceptet har hållit väl sedan det för femton år sedan kompletterades med en uppstramning av den statliga budgetprocessen.

Förtroendet för svensk ekonomi rent av stärktes under finanskrisen. Räntan på statspapper är mycket låg. Staten kan alltså låna pengar mycket billigt. När många europeiska länder dras med växande skulder minskar den svenska statsskulden. Kronan har därtill varit åtskilligt starkare än i tidigare perioder av finansiell oro. De svenska bankerna bedöms som välkapitaliserade och har god tillgång till finansiering.

Inbromsningen i ekonomin andra halvåret 2011 blev emellertid häftigare än väntat. Det är huvudsakligen en följd av det osäkra läget i omvärlden och den minskade efterfrågan för exportindustrin. En bidragande orsak är också att hushållen och företagen blivit försiktigare. De håller igen med konsumtion och investeringar.

Exportindustrins betydelse är mycket uppenbar. Ett nytt mönster har också framträtt. Ju bättre de svenska exportföretagen hävdar sig desto starkare blir konjunkturuppgångarna och desto hårdare blir inbromsningarna när handeln går ner.

Förloppet i de senaste konjunkturvändningarna har varit rekordsnabbt. Raset efter finanskrisen var ett av de värsta någonsin. Återhämtningen överträffade sedan alla förväntningar. Den följdes av ännu en tvärnit. De dramatiska förändringarna har, tillsammans med det fortsatt osäkra läget på de finansiella marknaderna, satt penningpolitiken på prov. När riksbanken gjorde prognoser för räntehöjningar kom i stället ett läge med sänkningar och fortsatt expansiv penningpolitik.

Tydlighet och öppenhet är rättesnören för riksbankens handlande. Allmänheten och marknadens aktörer skall förstå innebörden av beslut, uttalanden och åtgärder. På det hänger mycket av penningpolitikens trovärdighet. Med denna veckas räntesänkning följer ett ovanligt kategoriskt ställningstagande om att reporäntan kommer att ligga kvar på 1,50 procent en bit in på nästa år.

Det ger hushåll och företag samt riksdag och regering viss vägledning och framförhållning så länge inget oförutsett inträffar. Till osäkerhetsmomenten hör att riksbankens direktion inte är enig om räntenivån och prognosen för räntebanan.