– Verksamheten med ensamkommande flyktingbarn är en överlevnadsfråga för Sorsele kommun, säger Sorseles omsorgschef Matz Jonsson.

– Det är tråkigt här i Sorsele. Vi har ingen kontakt med svenskarna. Vi är bara hemma eller på skolan, säger 16-årige Rahman från Afghanistan, som bor på ett av Sorseles tre boenden för ensamkommande flyktingbarn.

Hur viktig är verksamheten med ensamkommande flyktingbarn för Sorsele kommun? Sorseles omsorgschefen Matz Jonsson ger sin egen syn på saken:

– Verksamheten med ensamkommande flyktingbarn är en överlevnadsfråga för Sorsele kommun. Det är inget att hymla om. Många skulle få packa väskan om vi inte hade den här mottagningen, säger han.

Mellan tummen och pekfingret räknar Matz Jonsson med att minst 50 personer i Sorsele är beroende av verksamheten för sitt levebröd. De ensamkommande flyktingbarnen kräver en stor samhällsapparat bestående av till exempel personal på tre boenden, extra socialsekreterare, heltidsanställda gode män och lärare.

– För en sådan liten kommun som Sorsele är det oerhört många arbetstillfällen. Det går nog att likna vid två stycken Volvo Lastvagnar i Umeå. Och den extra samhällsservicen kommer ju alla medborgare i Sorsele till godo, säger Matz Jonsson.

 

Måste hushålla

Ekonomiskt sett fick Sorsele 41 miljoner kronor av Migrationsverket under 2011 för sin verksamhet med ensamkommande flyktingbarn, men många av miljonerna var gamla fordringar på Migrationsverket. Intäkterna för 2011 beräknas till 23,9 miljoner kronor. 21 platser av 33 driver Sorsele kommun i egen regi. För dem fick kommunen in 15,4 miljoner kronor under 2011. Pengarna ska till exempel täcka kostnader för boende, personal, mat och gode män.

Sorseles kostnader för verksamheten under 2011 låg på 13,2 miljoner kronor, vilket gav en vinst på 2,2 miljoner för verksamheten eller 14,5 procent av intäkterna. Utslaget på varje kommunal plats ger det intäkter på 733 100 per flyktingbarn, och en ”vinst” till kommunen på 106 100 per flyktingbarn.

– En del människor säger: Varför ger ni inte ungdomarna en utlandsresa per år? Men det fungerar inte så. Har vi ett överskott i verksamheten måste vi ändå hushålla med pengarna, säger omsorgschefen Matz Jonsson.
Han menar att Sorsele inte kan ge ungdomarna personliga pengar ur överskottet. Då får de ingen förståelse för att de ska tjäna sina egna pengar.

 

Avdrag för skolk

Vad får de ensamkommande flyktingbarnen själva? En asylsökande får 24 kronor per dag av Migrationsverket. När den ensamkommande får uppehållstillstånd är han berättigad 1024 kronor i barnbidrag, som betalas ut av Försäkringskassan till flyktingbarnets gode man. Har den ensamkommande börjat gymnasiet får han studiebidrag och ofta extratillägg av Centrala studiestödsnämnden. Kommunen behöver alltså inte ge en enda krona i personliga pengar till de ensamkommande.

Rahman har varit ungefär ett år i Sverige. Han berättar att han får mindre pengar av sin gode man om han inte går till skolan, och säger att han får cirka 1300 kronor i månaden. Fortfarande kretsar mycket av Rahmans liv kring att lära sig språket.

– Mitt största intresse är att lära mig svenska. Språket är det viktigaste om man vill leva i Sverige, säger han.
Från Sorsele vill han flytta så fort han kan.

Sorsele har liksom andra inlandskommuner svårt att behålla den yngre befolkningen inom kommunens gränser. De ensamkommande flyktingbarnen är inget undantag. Matz Jonsson tror att det är ungefär nio stycken ”gamla” ensamkommande flyktingbarn som har stannat kvar i Sorsele sedan verksamheten startade 2007 – resten har försvunnit.

Lillemor Grundström, lärare på Svenska för invandrare (SFI) i Sorsele, anser att Sorsele inte ska försöka skapa illusioner som är omöjliga. Om någon av ungdomarna stannar är det ett plus:

– Jag tycker att vi ska vara ärliga och se Sorsele som en viktig passage i de ensamkommandes liv. Alla ska vara medvetna om att vi framför allt jobbar för någon annan kommuns skull, säger hon.

De samhälleliga vinsterna är för stora för att kunna sluta med verksamheten för ensamkommande flyktingbarn, eller som omsorgschefen Matz Jonsson uttrycker det:

– Tar vi inte emot flyktingar så går vi under.

Läs mer i lördagens VK.