Ensamkommande flyktingbarn är en
lönsam samhällsaffär för Västerbottens kommuner. I en kommun som Sorsele inbringar barnen en betydande pengasumma motsvarande en femtedel av hela kommunens budget. För de minsta kommunerna kan affären med flyktingbarnen rentav vara en överlevnadsstrategi.

Fakta

Ensamkommande flyktingbarn i länet, ort/platser

Skellefteå 52

Umeå 40

 Sorsele 33

 Nordmaling 27

 Åsele 27

 Norsjö 20

 Vännäs 15

 Robertsfors 14

 Storuman 13

 Dorotea 12

 Vilhelmina 10

 Lycksele 10

 Totalt: 261

 

- Unga människor flyttar ut från de mindre kommunerna och lämnar kvar en befolkning som blir allt äldre och i behov av framtida vård, och kanske kan flyktingmottagningen hjälpa till att fylla glappet, resonerade Chris Heister.

Frågan är dock om skälen för att ta emot ensamkommande flyktingbarn inte står att finna lika mycket i kommunal ekonomi som i befolkningsökning.

Genererar många arbetstillfällen

Kommunerna kan återsöka samtliga kostnader för verksamheten hos Migrationsverket. Samhällsapparaten runt de ensamkommande barnen genererar många arbetstillfällen och skatteintäkter för kommunerna.

Förra året betalade Migrationsverket ut 261 miljoner kronor till Västerbottenskommunerna för verksamheten med ensamkommande flyktingbarn, en ökning med 88,5 miljoner kronor jämfört med 2010.

Enligt Lars G Brandt, integrationsdirektör på länsstyrelsen, är det ingen slump att några av de mindre Västerbottenskommunerna, som Sorsele, Åsele, Nordmaling och Norsjö, har många platser för ensamkommande flyktingbarn. Verksamheten genererar många arbetstillfällen vilket ger ett välbehövligt tillskott till kommunen på flera sätt.

Läs hela granskningen i fredagens tidning.