På Thåströms sjunde studioalbum som soloartist är han musikaliskt svart och mindre tillgänglig än på sina tidigare skivor.

 

Thåström – Beväpna dig med vingar

Razzia

Betyg: 4

Thåström har under sin karriär testat på ett helt gäng olika uttryck samtidigt som han på något sätt ändå alltid bara haft ett. På Beväpna dig med vingar blandar han den sena karriärens ballader med industrins monotoni och resultatet är en mindre tillgänglig skiva än hans senaste givar.

Det tungt rytmiska blir en utmärkt kontrast till de tydliga texterna, musikaliskt är det kolsvart på ett sätt som gör att varenda ord han sjunger låter uppgivet. Snabbast kickar ger det mäktiga titelspåret och idogt upprepande slutspåret Sluta när jag vill, de flesta spåren låter dock vänta på sig och kräver en del tålamod från lyssnaren. Borta är den avskalade Thåström, i spår som Dansbandssångaren är den tunga produktionen en minst lika stor behållning som melodin.

Simon Österhof
Amanda Mair – Amanda Mair

Labrador

Betyg: 3

17-åriga Amanda Mair spås bli vår nya svenska stjärna och upptäcktes snabbt av det kreddiga skivbolaget Labrador. Debutalbumet är både luftigt och dramatiskt, snyggt producerat av Philip Ekström från The Mary Onettes med dunkande slagverk, lätta syntar och stiliga orkesterarrangemang. Tanken går till Lykke Li.
Amandas röst är vackert skör och sval, men ligger ofta som en tjusig slöja över musiken utan att verkligen bränna till och beröra. Resultatet blir därför en aning endimensionellt. Men några låtar sticker ut ur den mjuka helheten, som singeln House och balladerna Skinnarviksberget och You’ve been here before.

Evelina Burström

 

Lena Philipsson – Världen snurrar

Universal

Betyg: 2

Den välbekanta covern på Lalehs Live tomorrow kan i mångt och mycket sammanfatta ljudbilden på Världen snurrar. För det är praktiskt taget samma Lena Philipsson-låtar som för 20 år sedan, fast nu iklädda en plastig produktion tagen ur dansgolvsmusikens ABC. Då hjälper det inte att bland annat Veronica Maggio och Christian Falk finns i låtskrivarlistan. Jag hoppades att den spännande Timbuktu-covern The botten is nådd skulle få agera måttstock. I detta det lågmälda, och för henne nya, formatet jag gärna sett mer av.
Lena Philipsson får inte världen att snurra snabbare. Skivan blir en uppvärmning inför den kommande krogshowen där publiken i slutändan likväl kommer vilja nostalgi-trippa till Dansa i neon.

Anders Samuelsson

 

Ylva Bulldozer – En jämviktslag

Himlen Rekordings/Universal

Betyg: 3

Mitt under inspelningen av uppföljaren till Simon Norr-svedens debutskiva Ok baby det är dags att vi ska vinna allt blev han med band. Solosatsningen lades på is, framtiden hette Ylva Bulldozer.
Fattade han rätt beslut? Om man ska döma av bandets första skiva En jämviktslag blir svaret ”mjo”. Norrsvedens sköra, nästan barnsliga röst mår bra av en lite stökigare musikalisk omgivning. På En jämviktslag sjunger han låtar i smittande upptempo om seriemördaren John Wayne Gacy (”fast tjej”), motorvägshud som blöder och hälsenor som skurits av ”med snitt så cleana”.
Textmässigt är det oblyg americana noir, musikaliskt hamnar Ylva Bulldozer någonstans mellan Kent och 90-talsbandet Jumper. Hade svärtan drivits ännu längre också i musiken skulle betyget ha blivit ännu högre.
Sara Ullberg/TT Spektra