Abbe mot nya arenor

I den tredje boken om Abbe förUmeåförfattaren Annalena Hedman sin hjältinna mot kanten av barndomen, mot tonåringens värld. De humoristiska skruvarna och underskruvarna finns kvar, men ett större allvar har trätt in i Istermyrträsk.

Slukarålderns hjältar är de svåraste bland bokkaraktärer att ta avsked från – de blir viktiga följeslagare under händelserika år, följer oss ofta i bok efter bok och präglar oss i högre grad än vi kanske tror. Därför är det nog med lite sorg många Abbe-fans ska komma att slå igen den senaste i serien, Recept för en flygtur – inte för att boken är den sista, fler kommer förhoppningsvis. Men för att Abbe i denna den senaste av böcker så markant tar steget ut mot tonårsvärlden, vilket obönhörligen sätter både verkliga och litterära vänskapsrelationer på prov och i alla händelser markerar början på slutet av barndomen både i verkliga livet som i de litterära skildringarna. Ett större allvar präglar i denna den tredje av Umeåförfattaren Annalena Hedmans Abbe-böcker, också innehållet och handlingen kring huvudpersonerna som i boken närmar sig tonåren, med allt vad som kommer med det.

Mobbning, vänskap och en antydan till kommande kärleksvåndor avhandlas med samma humoristiska skruvar och underskruvar som i tidigare utgåvor, men tempot är en liten aning återhållsammare denna gång. Där de två föregående delarna slutar med trumvirveltriumf är denna mera stillsamt uttonande upplösningen inte lika fnissigt förlösande.

Abbe, Martina Albertina, är bosatt i Umeå men spelplatsen är i denna bok precis som i de föregående den lilla Västerbottensbyn Istermyrträsk dit Abbe åker på skolloven, för att bo hos morföräldrarna. Nu är det höstlov och byn laddar för stjärnbestrött besök av Melodifestivalaktuella gruppen S.U.C.K. Blahablaha, tycker Abbe om dessa flickfavoriter och vrider i stället upp volymen på demon med Flurkmarkspunkarna Up Yours – de gör musik som får henne att vilja flyga. Så Abbe ser med finurlighet och list till att boka tjejerna i Up Yours som förband till divorna i S.U.C.K, till allas inledningsvis stora förskräckelse men i allt högre grad ökande förtjusning.

Kring spelningen på Medis, medborgarhuset i Istermyrträsk, vävs relationsdramerna tätt fram, händelsen blir katalysator för avgörande frågor i Abbes och hennes kompisars 12-åriga liv. Hur hitta sina egna tankar när alla säger åt en att tänka själv, men ändå bara klagar när man gör det? Hur viktiga är ett par chokladbruna pojkbandsögon egentligen? Hur hjälper man en vän som har mäktiga farliga fiender? Var hittar man lite snabbt en DMX-kabel i de västerbottniska skogarna?

Många poänger med norrländsk bäring plockas genom boken, mera finstilta sådana går nu sannolikt över huvudet på både storstadsläsaren som läsarna ur den tänkta målgruppen (även om man inte ska vara alltför säker, tentaklerna kan vara längre och känsligare än vi tror för kulturella och sociala mönster hos våra yngsta). Glesbygdsfenomenen som tecknats skarpt i tidigare böcker återkommer även här, den säregna blandningen av envis individualism och bya-anda ligger kvar som en stämningsskapande fond i de vuxnas tillvaro bakom kompisarna i Istermyrsträsk. I denna bok växer också Abbe och hennes gäng in i det unga norrländska kynnet, de rör sig med stadiga steg mot Umeås och Västerbottens starka unga gör-det-själv-scen – en rörelse som faktiskt, utan att förminska det angelägna i det stora antimobbning-temat, övertrumfar berättelsens övergripande pedagogiska budskap om tolerans och mod. Bättre förebild för en tjej i tioårsåldern för hur man tar sig fram på manligt dominerade arenor än Abbe är svårfunnen i 9-12-årsläsningen just nu om man räknar bort fantasyn.

Med Recept för en flygtur påbörjas ett farväl av den lilla Abbe, nu kliver hon ut mot vuxenblivande mot storhet, som hon själv säkert skulle ha uttryckt det. Det ÄR sorgligt när omtyckta bokkkaraktärer växer upp, men utmärkande för de starkaste personporträtten av slukarålderns bokhjältar är hur vi ändå bär dem med oss och utan problem själva kan brodera fram ett tänkt liv i en förlängning utanför pärmarna och efter avskeden.

Abbe är en sån person jag skulle uppskatta att få möta igen som vuxen, både i litteraturen men gärna också i verkligheten mest sannolikt lär jag träffa på henne på något ställe där samhällsfrågor konkretiseras, kanske bakom en biblioteksdisk, i något debattprogram i tv, eller varför inte på en punkscen någonstans.

Sara Meidell