Perserriket, grekerna, romarna, mongolväldet, tysk-romerska riket, spanjorerna, Storbritannien historien är en ständig rad av fallna stormakter. Är det nu USA:s tur att vika, och för någon annan kanske Kina att ta dess plats?

Den ekonomiska nedgången i USA kombineras dels med de första nedskärningarna i den amerikanska försvarsbudgeten på 30 år, dels med president Obamas mjukare internationella handlag. Det har fått republikanska presidentkandidater att tävla i nationalistisk retorik om USA:s förfall.

Att förutspå USA:s nedgång är inget nytt. Det har gjorts med jämna mellanrum, alltsedan republiken bildades. Sputnik-krisen – då det visade sig att Sovjetunionen kunnat skjuta upp en satellit och att USA låg långt efter – ledde till dystra profetior om att det amerikanska systemet inte klarade den långsiktighet och samling som den nya teknologin krävde. Sovjets diktator Nikita Chrusjtjov sade självsäkert: Historien är på vår sida. Vi kommer att begrava er. Också när oljepriserna steg och inflationen rasade på 1970-talet förutspåddes slutet på USA:s dominans.

I själva verket har kriserna stärkt USA. Sputnik ledde till en vetenskaplig kraftsamling. 1970-talet till en framgångsrik inflationsbekämpning.

När USA:s långa period av lågt sparande och hög konsumtion – något som präglat ekonomier över hela världen – lett till finansiell kollaps ställs åter frågan om USA:s era är över.

Många är just nu pessimistiska ifråga om USA. Ändå talar det mesta för USA:s långsiktiga styrka. Och USA:s andel av världsekonomin är märkligt stabil.

USA är ett ungt samhälle. Medan Europa och Kina är på väg mot en demografisk obalans med många gamla, har USA en stor andel unga. USA har alltid hjälpts av att människor flyttat dit för att med hårt arbete uppnå sina mål, det som brukar kallas den amerikanska drömmen. Därför är kraven på invandringsstopp – som ibland förs fram av republikanernas Mitt Romney – ett hot mot USA:s ekonomi.

Än viktigare är förmågan till innovation och nytänkande. Det är ingen slump att världens tre ledande företag inom informationsteknologi, Microsoft, Google och Apple, hör hemma i USA. Listan på världens främsta universitet 2010 toppas av Harvard, Stanford, Berkely och MIT. Av de 20 främsta är 17 amerikanska. Här ligger grunden för USA:s framtida styrka.

Trots den långa ekonomiska krisen är dollarn stark. Omvärlden litar så till den grad på USA:s framtid att den bara kräver en dryg procents ränta för att låna ut till USA.

Nu har de republikaner som kritiserar Obama för att han låtit USA förfalla fått en oväntad motståndare: Robert Kagan – en så kallad neokonservativ och dessutom rådgivare just till Mitt Romney. Han har i en artikel i The New Republic kallat talet om USA på dekis för struntprat. Inget land kan mäta sig med USA i ekonomi, militär styrka och internationellt inflytande.

Jag är övertygad om att han har rätt. Därför är det inte så konstigt att vi i Sverige så nära följer det amerikanska presidentvalet. Det berör också oss.

Olle Wästberg

tidigare svensk generalkonsul i New York