När bröderna Dardenne och Aki Kaurismäki gör filmer med empati och tro på mänskligheten, förstår man hur hård verkligheten blivit. Flyktingpolitiken är en skamfläck i Europa.

Missa inte...

...recensionerna av The Descendants och Mission Impossible: Ghost Protocol i fredagens VK. 

Mannen från Le Havre

Folkets Bio

Regi: Aki Kaurismäki

Medverkande: André Wilms, Kati Outinen, Blondin Miguel m.fl.

Betyg: 4

Till och med byrackorna mår bättre än flyktingarna, hävdar Kaurismäki i Hufvudstadsbladet. Och vem kan invända när omänskliga utvisningsbeslut är vardag, sverigedemokrater skyller allt från bristande äldrevård till skoskav på invandrarna och samhällets avhumanisering fortsätter. Vilken tur då att det finns motvikter, som den hoppfulla sagan Mannen från Le Havre.

Marcel lever som skoputsare med sin blida hustru Arletty. När hon hamnar på sjukhus träffar Marcel flyktingpojken Idrissa, som riskerar att utvisas. Han bestämmer sig för att hjälpa pojken, trots små resurser och risken att själv råka illa ut.

Kaurismäki på franska skiljer sig inte mycket från den finska varianten. Det är samma karaktärsstarka skådespelare (bland annat en fransk Jerry Williams-kopia), samma tidlöst karga men estetiskt fulländade miljöer och naturligtvis har regissörens musa Kati Outinen en huvudroll. Den stillsamma humorn samsas med samhällsengagemang, det senare skildras med tv-bilder från skövlingen av flyktinglägret la jungle i Calais och polisvapen riktade mot utmattade containerflyktingar.

Filmen har kanske inte samma tyngd som föregångarna men budskapet väger desto tyngre. Då kan man svälja halvdana rollfigurer, som på teatervis tillskrivits personlighet med hjälp av ett plagg eller en frisyr. Följaktligen har kriminalkommissarien trenchcoat och hatt och Arletty en gulblommig hemmafruklänning. Ändå funkar det, utan att kännas larvigt eller påklistrat. Kanske för att Kaurismäki är så konsekvent och godhjärtad och förvandlar kvarteret där inga mirakel sker till en välspelad idyllvärld man vill uppleva. Minus ondsinte grannen som anger en ensam flyktingpojke till polisen. Honom klarar vi oss utan.

Nancy Bladfält