Visst finns det redan ett samarbete mellan grundskolan i Umeå och universitetet och visst finns det också ett regionalt samarbete. Men låt oss ändå fundera hur vi tillsammans kan ge bättre stöd till särskilt begåvade barn. Vi har inte råd att inte stimulera särbegåvningarna ordentligt. Jag vill gärna att Umeå satsar på elever med särskild begåvning i olika ämnen. Varför inte till exempel skapa matte- och språkklasser?

Det skriver Peter Sedlacek, vice ordförande (FP) i för- och grundskolenämnden i Umeå.

 

 

Artikeln i VK för en tid sedan (5/1) om 16 årige John Ögren som är särskilt begåvad och som under sin skolgång inte fått rätt stöd och utmaningar bör ses som en väckarklocka.

Det finns studier som visar att högbegåvade barn kan hämmas i sin utveckling. Anders Fällström, vicerektor på Umeå universitet med ansvar för utbildningsfrågor reagerade också blixtsnabbt. Han erbjöd hjälp på stående fot.

Han anser att det finns speciellt begåvade elever som redan från lågstadiet skulle behöva mer stöd, men att det är framförallt är de lite äldre ungdomarna i grundskolan med särbegåvningar som behöver extra utmaningar.

Redan på min tid på universitetet (fram till 2006) fanns ett samarbete med gymnasieskolan som bland annat innebär att gymnasieelever kan läsa in kurser på universitetet som resulterar i högskolepoäng den dagen då eleven har uppnått allmän behörighet. Fällström anser att samarbetet med universitetet har alla möjligheter att kunna intensifieras, inte minst då det gäller grundskolan.

Visst finns det redan nu ett samarbete mellan grundskolan i Umeå och universitetet och visst finns det också ett regionalt samarbete. Men låt oss ta emot den utsträckta handen och låt oss fundera hur vi tillsammans kan ge bättre stöd till särskilt begåvade barn.

Det är självklart jätteviktigt att värna om dem som av olika anledningar har det svårt i skolan, men vi har inte heller råd att inte stimulera särbegåvningarna ordentligt.

Under min relativt korta tid i för- och grundskolenämnden i Umeå har jag lärt mig att det görs en hel del att utveckla en allsidig lärandemiljö. Genom olika satsningar som till exempel matteprio och språkprio försöker man främst kompetensutveckla lärare inom området samt att ta fram stödmaterial av olika slag. Man har också sökt och fått nationella medel för matematikutveckling.

Det finns emellertid inte samma vilja att sammanföra särskilda begåvningar i exempelvis språk, matematik, natur- och samhällsorienterade ämnen. I det stora hela gäller detta hela landet.

Det är tydligen helt i sin ordning att redan på grundskolenivå satsa extra på idrotts- och musikbegåvningar så också i Umeå. Och detta med utmärkta resultat i form av nöjda elever som får utveckla det som de har en speciell fallenhet för. Särskilda musikklasser finns på Backenskolan (åk 4 6) och Grubbeskolan (åk 7 9) och Ersängsskolans samarbete med flera idrottsföreningar resulterade i skolans idrottsklasser.

Jag vill gärna att vi i Umeå på samma sätt satsar på elever med särskild begåvning i de här ovan uppräknade teoretiska ämnena. Varför inte till exempel skapa matte- och språkklasser?

Och att vi seriöst diskutera den försöksverksamhet som kommer i gång nu till hösten och som stavas spetsutbildning. Spetsutbildningar pågår redan nu på gymnasienivå. Två kommunala gymnasier i Umeå samt Minervaskolan har sökt 2009, men inte fått.

Nu startar alltså en försöksverksamhet för årskurserna 7 till 9. Spetsutbildningen avser matematik eller naturorienterande ämnen alternativt samhällsorienterande eller humanistiska ämnen. För elever i spetsutbildningen kommer det att vara möjligt att läsa gymnasiekurser i det ämne eller de ämnen som utbildningen är inriktad på.

Skolverket tillstyrkte förslaget, men lämnade synpunkter som är centrala för elevens situation i utbildningen. Man lyfte fram de viktiga likvärdighets- och studiesociala aspekterna. Bland dem som sökt och fått tillstånd inom vårt närområde finns den kommunala Hertsöskolan i S- styrda Luleå.

Peter Sedlacek