I J Edgar har regissören Clint Eastwood fått ta hand om ett digert historiskt material. Resultatet är en tidskrävande och inte helt klockren storfilm.

J Edgar

J Edgar

Filmstaden

Regi: Clint Eastwood

Medverkande: Leonardo DiCaprio, Armie Hammer, Naomi Watts m.fl.

Betyg: 3

Med bombdåden 1919 mot betydelsefulla medborgare, börjar Hoovers kamp mot allt som äventyrade hans idealbild av Amerika. Som chef för FBI, där han satt i otroliga 48 år, slogs han först mot kommunismen, sedan den grova brottsligheten och så småningom även medborgarrättsrörelsen. I hopp om att FBI skulle bli en myndighet att räkna med infördes metoder att fälla brottslingar med hjälp av fingeravtryck och annan teknisk bevisning. Politiker som inte gillade visionerna fick foga sig, då Hoover gärna använde komprometterande dokument som utpressning.

Det är ett digert material som 81-årige Clint Eastwood hanterar och som vanligt får allt ta sin tid. Kanske var berättarmetoden tänkt att öka i tempot, men i stället blir det ryckigt och splittrat. Filmen hoppar nämligen mellan Hoovers sista år, där han frikostigt och skarvande summerar sin gärning, och de perioder han berättar om. Det gör att DiCaprio, liksom motspelarna Armie Hammer och Naomi Watts, frekvent använder åldringsmasker. Kanske hade det fungerat om filmen berättats kronologiskt, nu blir det bara konstigt att se en mimiklös Hammer försöka uppväga sitt nutida, snygga jag. Lika knepigt är det att se Judi Dench som DiCaprios mamma, inte ens en skum belysning kan föryngra någon så mycket utan att trovärdigheten brister.

Ändå är filmen inget hafsverk, stor vikt har lagts på scenografi och kostym som är tidsenligt elegant. Skådespeleriet är också bra, men problemet är även här berättarstrukturen som skiftar tid så fort det bränns. Starkast är scenerna kring Hoovers och Clyde Tolsons obekräftade förhållande, samt den där Hoovers iskalla mamma säger till sin drillade avkomma att hon hellre ser en död son framför en homosexuell. I skenet från det känns Hoovers stenansikte förståeligt, även om man önskat att regissören låtit honom sänka garden. Fler såna ögonblick och betyget hade blivit mer än halvljummet.

Nancy Bladfält