Så tog det då slut till sist. I drygt 300 dagar har medierna svämmat över av artiklar om Håkan Juholt och hans tillkortakommanden. Till sist orkade inte Socialdemokraterna hålla emot utan Juholt fick ta skeden i vacker hand och avgå.
Socialdemokraterna har aldrig tidigare haft en ordförande som tvingats avgå med omedelbar verkan. Att det alls kunde hända är ett tecken i tiden så gott som något.
Socialdemokraterna är ett parti i fundamental gungning där ingen kan lita på någon, och kanske inte heller på något, längre.
I skrivande stund står partiet ledarlöst och kaptenen har lämnat fartyget. Det är inte utan att tankarna går till lyxkryssaren som gick på grund utanför Italiens kust.
När skeppet gick på grund lämnade han fartyget innan evakueringen var klar. Skillnaden här är ändå att kaptenen tvingades lämna bryggan av de andra fartygsbefälen.
Som om det bara var hans fel att fartyget gått på grund.
För att bygga en ny storhetstid för Socialdemokraterna krävs det osedvanligt övergripande grepp. Det räcker inte, för att fortsätta med fartygsliknelsen, att putsa och feja lite under pågående färd. Skeppet måste in i torrdocka och få en total översyn innan det blir sjödugligt igen.
Därför är det ingen brådska att tillsätta en ny kapten. Det finns gott om tid att göra rekryteringen noggrant och genomtänkt.
Skeppet kommer inte kunna segla ordentligt igen förrän efter kongressen i mars nästa år. Därför kommer alla panikbeslut att bli kontraproduktiva. Jag efterlyser och önskar mig en eftertänksam, tålmodig och noggrann process där allt börjar med att partiet kommer i segelbart skick igen. När det börjar bli klart kan en ny kapten ta över rodret.
På så vis kommer det också vara möjligt att undvika att personer som själva varit en aktiv del av ränksmidandet, rävspelet och knivhuggandet kommer på fråga för ledarskapet. Personer som på nedrigaste vis diskvalificerat sig själva från hedersuppdrag baserat på förtroende måste väljas bort till förmån för ledare med heder i behåll. Om politiken ska kännas trygg som ett sjösäkert fartyg i storm måste ledarna vara personer som väljarna och medlemmarna har förtroende för och litar på. Väljarraset har med förtroende och tillit att göra, eller bristen på dessa.
Verkställande utskottet och partistyrelsen bär ansvaret för det. En ny kapten går inte att finna bland de som ansvarar för krisen. En ny och bättre rekrytering måste göras. Men som sagt, det är ingen panik för skeppet kan ändå inte segla ännu.
ERIK LAAKSO
Frilansande skribent och bloggare























































