Kroatien är på väg in i den europeiska unionen. Valdeltagandet var lågt i folkomröstningen om medlemskap i söndags. Men de som använde rösträtten vill vara med. Den ekonomiska krisen i unionen skrämmer inte länder som för inte så många år sedan varit i krig. De söker ordnade förhållanden till omvärlden. Ett medlemskap i EU ses både som en säkerhetsgaranti och en grund för ökat välstånd.

Kroatien hade en dålig start på självständigheten för tjugo år sedan. Krig följdes av arbetslöshet, fattigdom, svag ekonomisk utveckling och bräcklig demokrati. EU-länderna hade raskt erkänt Kroatiens självständighet denna månad är det jämnt tjugo år sedan Sverige gjorde det och därmed stärkt drivkraften i nationsbygget. Men på de krav EU ställt om bland annat bättre fungerande demokrati och samarbete med krigsförbrytartribunalen i Haag har Kroatien reagerat negativt och med allt hårdare nationalistiska tongångar.

Kanske är den värsta kroatiska anspänningen och osäkerheten över. I parlamentsvalet i december förlorade det konservativa partiet HDZ regeringsmakten. En allians anförd av socialdemokraterna med Zoran Milanovic som premiärminister skall försöka få stopp på den korruption som bredde ut sig under HDZ:s styre och lyfta ekonomin. Den nya regeringen kräver hårt arbete och inga ursäkter om det skall lyckas.

Den omfattande korruptionen och organiserade brottsligheten har förödande verkan på företagandet och samhällsekonomin. Ansenliga medel som skulle behövas till finansieringen av välfärdsreformer och investeringar försvinner. Näringslivets utveckling hämmas och den offentliga sektorn utarmas.

Med ett hägrande EU-medlemskap har Kroatien gjort framsteg. Inträdet i unionen sker, om tidtabellen håller, under 2013. Ett anslutningsfördrag undertecknades efter parlamentsvalet i december.

Anpassningen till unionens regelverk gagnar förutsättningarna för företagande, sysselsättning, tillväxt och ökat välstånd. Men det är samtidigt en stor omställning från det socialistiska system den vuxna befolkningen var van vid och det kaos som rådde under 1990-talet.

Grannlandet Slovenien är medlem i EU sedan 2004. Både Slovenien och Kroatien ingår i försvarsalliansen Nato sedan 2009. Ytterligare tre av länderna på Balkan har ansökt om medlemskap i EU, däribland Serbien, som annars mest tytt sig till Ryssland. Hela regionen kommer att gagnas av ökad handel och fredlig samverkan.

Balkan är en region med mycket god utvecklingspotential. Men ännu återstår omfattande reformer för att framför allt lägga det demokratiska systemet på stadig och hållbar grund och att få slut på de etniska konflikter och andra motsättningar som fortfarande gör vardagen till en mardröm för många människor. Från EU:s sida måste direktiven vara tydliga och kraven kompromisslösa i de avseendena.